- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
39

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 31. T

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 39 -

Aum. 3. Enkelt ^ bör skrifvas
i orden Brita (men Birgitta o.
Brigitta), göktita (rtyta), hvitling,
kalfatra, vetenskap, vetgirig,
ve-terlig och vetskap samt uttalet
vara i öfverensstämmelse dermed.
— Man undvike att säga
»mattmor» i st. f. »matmor».

Anm. 4. Orden drots (jfr
drott-sete), klots, krets, lots, plats,
pyts, sats, sits, skjuts, smuts,
spets, trots (jfr trötts, af tro),
vits o. d. fà ej skrifvas med
två t.

Anm. ö. Allitteration,
litterär-tur, litterär m. fl. skrifvas
ömsom med ett eller två t.

Anm. 6. I åtskilliga, mera
allmänt nyttjade främmande ord
på rt, med stumt t och
föregående ä-ljud, tecknadt med e,
t. ex. desert {dessert), konsert
(1. koncert), kuvert, har det
blif-vit ganska vanligt att låta t
höras, då orden nyttjas i svenskan.

Anm. 7. Formen skrifspråk
torde vara bättre än skriftspråk
(jfr skrifbläck, -bord, -öfning
o. d.). — T i neutr. af sjelf är
helt visst obehöfligt. Se Rydqv.,
Sv. spr. 1. II. 648; Hist språkf.
45 o. f.

Anm. 8. Ett i talspråket ofta
förekommande fel är att
utelemna t i ändelser, t. ex. i
orden barnet, bordet, hornet,
landet, stycket, mycket, talat,
slagit, vikit.

Anm. 9. Slentrian är
riktigare än »slendrian».

Anm. 10. Det heter salpeter
{icke »saltpeter»).

2. Med dt i böjningsformer
af ord på d, t. ex. oafsedt, o-

aktadt, bevändt, godt, födt,
kalladt, mildt, händt, samfäldt,
särskildt, samt i orden brådtom
{icke »bråttom» eller »brottom»),
-faldt (trefaldt, mångfaldt; jfr
enfald), förvandt {anförmndt,
bundsförvandt, konst förvandt),
förvandtskap, gesandt, glädtig,
godta sig, i några
sammansättningar med hand {handtlangare,
handtverk, handtverkare m. fl.),
handtera, hardt {hardt nära), i
en stor mängd sammansättningar
med land {landtbruk, - dag, -flicka,
•gods, -handel, -man, -marskalk,
-mätare m. fl.), landtlig, midt,
ridt, skridt, tidt (ofta),
valdt-horn, vardt (af varda),
vindt-hund och ändtUgen äfvensom
i några namn, t. ex.
Berg-stedt, Grundtvig, Landtmanson,
Schmidt.

Anm. 1. Orden antvarda,
bantler, befintlig, bunt,
buntma-kare, bunta (tillsammans),
fient-lig, fintlig, fryntlig, mittel{-nX\\),
månatlig, -munt och -mynt
{bred-munt, harmynt), muntlig,
skilt-vakt {skyltvakt) och väsentlig
kunna utan olägenhet tecknas
såsom här skett, ehuru Mjudet
i dem. ofta fordom skrefs och
stundom ännu tecknas med dt.
Stafningarna bundt, bundta och
fiendtlig äro dock ännu ganska
vanliga.

Anm. 2. Orden bildhuggare,
vindböjtel, åldfar {-fru, -gesäll)
skrifvas nästan alltid såsom här
skett, ehuru de af många
uttalas med Mjnd.

3. Med th i åtskilliga
familjenamn och af dem bildade ord,
t. ex. Adlerbeth, Göthe, Luther,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free