- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
64

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 51. Vanliga skrifförkortningar - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 52. Om skiljetecknen och andra skriftecken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 64 -

ordnade, att förkortningen slutar
med en konsonant, som, när ordet
skrifves fullständigt, har vokal
närmast efter sig. Ex. Edv. (icke
»Ed.»)för iBüfvard, Fr. eller Fredr.
(icke »Fred.») för Fredrik,
pl-eller plur. (icke »plu.») för plw
ralia. Dock tecknas ibland to.
= torsdag, till skillnad från t.
= tisdag.

Anm. 2. Såsom
förkortningstecken nyttjas punkt, utom när
ordets sista bokstaf ingår i
förkortningen, i hvilket fall
antingen kolon eller intet tecken
sättes. Se ofvan exempelvis br.,
d:r och i st. f. — Semikolon
bör aldrig nyttjas såsom
förkort-ningstecken.

Anm. 3. I löpande text böra
ej två eller flere olika (större)
förkortningar ställas omedelbart
invid hvarandra. I stället för
»d. v. v. pastorn», »han är
ex-minigter, d. v. s. f. d. minister»,
;i>den s. k. k. svenska
afund-fijukan», »f. d. t. f. borgmästare»
bor man skrifva d. v. (dåv.) vice
pastorn eller dåvarande v.
pastorn, det vill säga f. d.
minister eller d. v. s. före detta
minister, den s. k. kongl. svenska
afundsjukan, f. d. tillförordnad
borgmästare.

Anm. 4. En förkortning bör
ej delas på två rader.

Anm. 5. Bruket att beteckna
fiubstantiviska pluralformer
genom dubbelskrifning af sista
konsonanten i en skrifEörkortning,
t. ex. »docc.»=<foc«nterwa, »förff.»
= författarna, »hh.» = häftena,
krr = kronor, »profE.» =
professorerna, »sidd.» = sidor (si-

dorna) o. s. v., anse vi mindre
lämpligt.

Anm. 6. Man iakttage
skillnaden i betydelse mellan etc.,
m. fl,., m. m., o. d., o. s. v.,
så att exempelvis etc. och m. m.
ej nyttjas efter uppräkning af
personer.

Anm. 7. Rätt vanliga fel äro
att sätta nyssnämnda
förkortningar, der sammanhanget icke
tillåter deras användning. Ex.
»Sveriges tre största sjöar äro
Mälaren, Vänern och Vättern m.
fl.». »Bland Tegnérs dikter må
särskildt nämnas Fritjofs snga,
Nattvardsbarnen, Axel o. s. v.»

Om skiljetecknen och andra
skriftecken.

52. Dessas ändamål äro att
främja öfverskådligheten af
skriftlig framställning och, i
sammanhang dermed, att angif va
hvilopunkter för rösten vid
uppläsning.

De s. k. större skiljetecknen
(meningsskiljetecknen) — hvilka
sättas vid slutet af fullständiga
meningar och beteckna de längsta
pauserna — äro: punkt.,
frågetecken och utropstecken.

De s. k. mindre skiljetecknen
— hvilka sättas inuti meningar
och beteckna kortare pauser —
äro: komma, semikolon, kolon,
inneslutningstecken och
tankstreck.

Andra skriftecken äro:
anföringstecken, bindetecken,
uteslutningstecken, likhetstecken,
accenttecken, paragraftecken, hänvis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free