- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
69

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 56. Komma (,)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 69 -

Anm. Genom att ändra
satsföljden i dylika meningar inser
man lätt hvad som hör till den
ena och den andra satsen. Ex.
Vid den tid olyckan skedde, var
jag frånvarande. (Jag var
frånvarande, vid den tid då olyckan
skedde).

4. För att afskilja att- {det-)
satser, som äro subjekts- eller
objektssatser, i synnerhet när de
stå före hufvüdsatsen och denna
har formelt subjekt. Ex. Att
årstiderna omvexla, det beror af
jordens rörelse kring solen. Han
vet, att han lefver. Det är Guds
vilja, att menniskorna skola älska
hvarandra inbördes. Domaren
har att tillse, det värjemålsed
ej brukas onödigt. Jfr C. 3 och
D. 1.

5. För att afskilja indirekta
anföringssatser. Ex. Det var,
påstod herr Svan, en bra
konsert, S07n fru Lärka höll i går.
•»Vår verld*, säger fru
Lenngren, »ör ändå den allra bästa

^ verld man eger».

6. För att skilja bisater af
olika slag (som stå i öfver- och
underordning). Ex. Den, som vet,
att kamraterna blygas för honom,
emedan han är oordentlig, måste
äfven blygas öfver sig sjelf. Jfr
B. 9.

7. Vid participialkonstruktion
(attributiv satsförkortning) och
sjelfständig ackusativ (absolut
konstruktion). Ex. Sjelf lycklig,
söker han äfven fräinja sina
medmenniskors glädje. Väckt af
bullret, rusade jag upp. Sjuk
{= då han var sjuk 1. emedan
han var sjuk), önskade han sig

döden. (Deremot: »Sjuk ville
han ej bli»). Olik andra, ville
han ej mottaga lön för sitt
arbete. (Men »Jag fann honom
olik alla andra»). Med färger,
lika sanna som ljufva, skildrar
Bellman de egendomliga dragen i
hufvudstadens omgifningar.
Synagogan i Stockholm, uppförd
efter ritning af Scholander, är en
vacker byggnad. Gossen gick,
sina föräldrar ovetande.
Omkostnaden af räknad, blef vinsten
ändock betydlig.

Anm. 1. Hit hörer den
egendomliga satsförkortning, som
ut-tryckes genom ett substantiv i
subjektsform och ett substantiv
med preposition,hvarvid ett »med»,
»försedd med» eller »hafvande»
underförstås. Ex. ’»Lyran i
handen, Står der en ängel så skön».
(Tegnér.)

Anm. 2. Jämväl de
ordförbindelser, som utgöras af med
jämte ett eller flere följande
substantiv och i hvilka denna
preposition betyder »försedd med»
eller »hafvande», äro att betrakta
såsom ett slags
participialkon-struktioner och behöfva i de flesta
fall skiljas från hufvudsatsen
genom komma. De må ej
för-vexlas med rena adverbial, i
hvilka samma preposition ingår.
Ex. Med händerna på ryggen,
vandrade han fram och tillbaka.
(Deremot: »Han fångade haren
med händerna»; »De reste med
ångbåten»).

Anm. 3. Med
participialkonstruktion bör man icke förvexla de
fall, då participialformer, en samma
eller i någon ordförbindelse, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free