Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 59. Inneslutningstecken - 60. Tankstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 80 -
och klämmer inom parentes.
Stundom kan man genom »det
vill säga» (d. v. s.), »det är»
{d. ä.), »nämligen» e. n. d.
framför det parentetiska tillägget
undvika parentes i parentes. Ex.
P. L = pastor lod (ställets,
d, v. s. pastoratets, kyrkoherde).
Anm. 5. Hvad som står inom
inneslutningstecken bör läsas med
annan ton än den kringstående
texten.
Anm. 6. Utom i de fall, då
in-neslutningstecknen närmast
motsvara kommata, böra de ej inverka
på interpunktionen i öfrigt. Man
får t. ex. icke sätta komma
mellan inneslutningstecken och det
ord, till hvilket det parentetiska
tillägget hör. Ex. Här i staden
gästar en främling — till
nationaliteten är han engelsman —,
hvars älskvärdhet gör starkt
intryck på alla. De båda
fältherrarna — hvilka för öfrigt ej
kunna jämföras — dogo samma
år. Felaktigt är följande: »Vid
Bogesund, (nu Ulricehamn) stod
ett slag 1520».
Anm. 7. Med
inneslutningstecken bör i vanlig skrift
sparsamhet iakttagas.
Jff Tankstreck.
60. Tankstreck.
A. Enkelt tankstreck (—)
sättes
1. Då slutet af ett yttrande
afsigtligt utelemnas. Ex. Jag
skall infinna mig, om —. I
detta fall nyttjas stundom två
eller flere tankstreck eller flere
punkter. Jfr Pankt (53. 5.)
2. Framför ord, som äro
ämnade att innehålla någonting öf-
verraskande, och stundom
framför starka uttryck. Ex.
»Befriaren kom: det var — döden».
Sanningen må fram, fast den
är bitter: karlen är^^en usling.
3. I dialoger, när man ej
utsätter de talande personernas
namn, titel eller motsvarande
pronomen jämte anföringsord. Ex.
— Hvad vill du?
— Endast göra en fråga.
— Gör den, och jag skall
svara derpå, om jag kan.
4. Stundom framför tvära
öf-vergångar i satsbyggnaden
(ana-koluter). Ex. Då saken är af
så ringa vigt och då alla dina
vänner råda dig att förlikas
med din motpart — hvarför då
fortsätta processen f — I detta
fall kan dock äfven komma
nyttjas.
5. Inuti stycken för att
förmedla öfvergångar mellan
vigti-gare af delningar, när man af en
eller annan orsak, t. ex. biistande
utrymme, ej kan eller vill börja
ny rad.
6. Framför ord eller
ordförbindelser, som innehålla en
sammanfattning af flere olika
satsdelar eller satser. Ex.
Föräldrar, syskon, vänner, kamrater
— alla öfver gaf han.* Att han
arbetar flitigt, att han är
sparsam, att han afhåller sig från
starka drycker — detta är godt
och väl; men han är opålitlig,
och det skämmer allt. — Åfven
i dylika fall kan sättas komma.
7. Emellan siffror, när man
vill beteckna ett ungefärligt tal
eller en begränsning. Ex. 6’—
tusen (= 6 till 8 tusen eller 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
