Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantiven - 83. Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
desea beroende af de
efterföljande substantivene kön, t. ex.
»en slags rock», »all slags mat»,
»denna slags jord», »ingen slags
föda». Men i detta som i andra
fall bör bestfimningsordet lämpa
sig efter bnfvndordet: det bör
heta ett slags rock, allt (alla
1. hvarje) slags mat, detta slags
jord, intet slags föda.
Troligen har ifrågavarande
bruk uppkommit genom
påverkan af dylika fraser med sorts
till hufvudord {en sorts rock,
all sorts mat o, d.).
3. Bätt många substantiv
framträda mèd olika genus. Både
som mask. (eller fem.) och som
neutr. brukas bl. a. afbräck
(vanl. n.), bakelse (vanl. m., pl.
alltid bakelser), besman (vanl.
m., pl. besmänner 1. besman),
blod (vanl. n.), bolster (pl.
bol-strar 1. bolster), borr (pl. borr
1. borrar), bräm (vanl. n., pl.
bräm 1. bråmer), buldan (utan
pl.), byk (vanl. m.), centner, doft
(vanl. f.), draf, däcker (vanl.
m., pl. däcker), finger (i sing.
vanl. n., och i plur. m., fingrar),
flanell (vanl. m.), gissel (vanl.
n.), glöd (vanl. f., pl. glöd),
individ (vanl. m.), ljung (vanl.
m., utan pl.), lo (rofdjuret, vanl.
m., pl. loar o. lon), lås, mjöd
(utan pl.), mod (Fr. »mode», vanl.
n.), naf (pl. nafvar o. naf),
nummer (vanl. n., pl. nummer,
men äfven m., pl. numrer;
num-ror förutsätter sing. »numra»),
näbb, organ, paraply, parasoll,
qvart, ragg (utan pL), redskap
(ra., när det i sing. brukas
kollektivt, eljest n.), sammet (utan
pl.), sirts {sits), slagt (vanl. n.,
utan pl.), skratt, n. (men »skratta
åt skratten»), snitt (på kläder, m.,
utan pl., men i bet. skärning,
inskärning n.), fiww^Xvanl. n.), spån
(m., pl. spåner, o. n., pl. spån,
stundom pl. spånor, som
förutsätter sing. »spåna»), stall (i
sing. vanl. n., men i pl. nyttjas
stallar ofta vid sidan af stall),
sylt (vanl. n.), säf (utan pl.),
tack (detta är tacken, mycken
tacki stor tack, men ett
hjert-ligt tack; neutr. har troligen
uppkommit genom påverkan af hela
fraser, sådana som säga ett
hjertligt tack för sist), tjog (vanl.
n.), tum (plur. alltid tum), vers
(vanl. m.), årder,
4. En mängd qvinliga titlar
och benämningar äro bildade af
maskulina stammar genom tillägg
af -inna, ’essa, -issa, -ska {-erska;
jfr -aref. Ex. Beundrarinna,
bi-skopinna, furstinna, grefvinna,
grekinna, gudinna, herdinna,
hertiginna, hjélparinna (o.
hjelper-ska), judinna, kejsarinna,
prest-inna, prostinna, statsrådinna,
sultaninna, älskarinna-,
patro-nessa, prinsessa; poetissa,
profetissa’, engelska {m. engelsman),
generalska, majorska, polska {m.
polack), presidentska; sångerska
(o. sångarinna), tvätterska. I
poesi förekommer t. o. m.
huld-inna o. d. Abbedissa är den
feminina motsvarigheten till abbé
och abbot. Jämte rnånglerska,
af månglare, förekommer,
särdeles i talspråket, mångelska.
Ensamt stående är barnmorska.
Anm. 1. De qvinliga titlarna
af detta slag, utom bördstitlarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
