- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
100

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantiven - 85. Fornspråkets böjningsändelser - 86. Fornformer af substantiv med slutartikel - 87. Af främmande substantiviska numerus- och kasusändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 100 -

fæst 1. fæsti), i handom, i
him,-lom (egentl. »i himlarna»),
lagom (af lag, egentl. »i lag»,
med måtta, hvarken för mycket
eller för litet), i löndom {Q,t Gsv.
Zönrf, döljande), sinrnji (»tusen
sinom tusen» = tusen gånger tusen,
af Gsv. sin, gång; jfr någon^m,
någon gång, D. »ingenstwdc»,
»någen^wrfc», »trewnrf^tyve» =
tre gånger tjugo).

h. I det äldre språket, liksom
i de flesta landskapsmål, hafva
neutra pä vokal (utom öga och
öra) ingen särskild pluraländelse,
hvadan man ofta får se och höra
fup^stendöjae, spänne, stycke, bi,
bo o. d. äfven såsom
pluralformer. Jfr 84. 19.

Anm. På 1600- och
1700-talen nyttjades i detta fall
stundom -r som pluraländelse. Den
nuvarande ändeisen -n kom icke
mera allmänt i bruk förrän
omkring 1750.

86. Bland fornformer af
sub-stantiT med slutartikel må
nämnas följande.

a. -om (dat. sing.). Ex. (Se
i) andanom, (dö i) herranom,
(på) vägenom,

b. -ns och -ens (efter genitiver
på -a och -s, i mask. och neutr.).
’Etx. Andans (Jblt^H),herr ans
(nattvard), hjertans (lust); dagsens
(sanning), fridsens (evangelium),
lamsens (vrede), landsens
(fader), lifsens (bok), ljusens (barn),
mörksens (gärningar), riksens
(ständer).

c. -ne (dat. sing. fem.). Ex.
(I) trone, (på) ändalyktene, (i
den) ängdene samt (i) förstone
och (på) sistone (af första och

sista, betraktade sås.
substantiv).

Anm. Till denna ändelse
fogades i gammalsvenskan ofta
genitivmärket s. Ex. Lyckones dar.
Menniskones son. Verldenes
synder. Årones konung.

d. Om -um och -om se 85 g.

e. -omen (dat. plur. i alla
genus). Ex. Pr estomen (= för
presterna). »Judomen (= för
judarna) en förargelse och
grekomen (= för grekerna) en
galenskap». Menniskomen. Barnomen.

87. Af frftmmande
substan-tiviska numerus- och
kasus-ftndelser må nämnas följande.
A. Latinska och grekiska.

a. -US (nom. mask. o. neutr.).
Ex. Ansgarius, Bacchus,
Berzelius, Cartesius, CeWberus,
He-si^odus, Homèrus, Horatius,
Ja-köbus (Lat. Jacobus), Magnus,
Mårius, Olaus, Petrus, Pilatus,
Svebilius, Topelius; census,
cirkus (Lat. circus), èforus (Lat.
ephorus), fgsikus (Lat. physicus),
kasus (Lat. casus), kümulus (Lat.
cumulus), mèdikus (Lat. medicus),
modus, nimbus, numerus,
patrö-nus, tyfus (Lat. typhus); co’rpus,
genus, opus, po"ndus och tempus,
hvilka i svenska språket nyttjas
äfven i dat. o. ack.

Anm. 1. Af de här
uppräknade maskulina substantiven och
andra dylika hafva många i gen.
sing. -i, och af några förekomma
i äldre skrifter samt i vissa
ännu alltjämt stundom nyttjade
latinska uttryck äfven dat. -o,
ackus. -um, vok. -e och ablativus
-o samt plur. -i. Ex. Paulus,
Pauli, Paulo, Paulum, Paule,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free