Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantiven - 87. Af främmande substantiviska numerus- och kasusändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 104 -
heta teologie doktor 1. theologiæ
doctor (icke exempelvis
»theologiæ doktor»).
Anm. 4. I vissa
sammanställningar blifva latinska namn på
-a och -ia oförändrade i genit.
sing. Ex. Klara kyrka, Maria
församling.
i. I främmande namn på -as
och -es betecknas genitiven
vanligen endast genom apostrof, eller
lemnas den, särdeles i mycket
vanliga ordförbindelser, utan all
beteckning. Ex. Hellas söner.
Pallas* tempel, Demostenes’ tal;
Johannes evangelium.
Anm. 1. I vissa
förbindelser finnas af dylika ord genitiver
på -cp, -as, -e (= -æ) och is,
samt i gamla skrifter dat. och
ackus. på -am, -em och -en.
Ex. Petrus Jonæ (scil. fiXius,
son), Laurentius Andreæ,
cä-put familiæ, hufvudman för en
(adlig) familj, pater familias,
familjefader, Messie ankomst,
Mose bok, Tohie resa,
Johan-nis kyrka; De sågo Andream;
De togo Johannem med sig;
»De hafva Mosen och
profe-feterna». Jfr in contumåciam,
för tredskhet, och in fidem, för
bestyrkande af en skriftlig
handlings riktighet. — Rèqviem,
sjä-lamessa, är egentligen ackus.
sing. af rèquies, hvila, ro.
Anm. 2. Af enstaka latinska
ord på -es förekommer i svensk
skrift en ablativ på -e. Ex.
Bona fide, på god tro,
uppriktigt, in effigie, i afbild (»bränna
eller hänga en lifdömd in effigie»),
in spe, i hoppet, af ftdes,
effi-gies och spe*s.
j. Cu’stos (kustos, kustöd) har
i svenskan plur. kustöder.
k. Af mo’s, sed, nyttjas i
svensk skrift nom. och ackus.
plur. möres (»lära någon mores»)
och genit. plur. mörum (custos
mörum, sedeväktare, ordningsman
i en skolklass).
1. Civis, medborgare, och te*stis,
vittne, hafva plur. cives o. testes.
m. Indeæ, förteckning, ködeæ,
handskrift, och rådiæ, rot, hafva
plur. Vndices, ködices och
rå-dices.
n. Orden hotånices, estètices
(Lat. æsthetices), ètices (ethices),
eæegèseos, fysices (physices),
ma-tèseos (matheseos), müsices,
poè-seos o. polltices m. fl., som
förekomma i läraretitlar, t. ex.
fysices (physices) demonstråtor,
ma-teseos (matheseos) lektor, mucices
dire*ktor, poeseos professor, äro
genitivformer af ord, som
motsvara botanik, estetik, etik,
exegetik, fysik, matematik, musik,
poesi och politik.
0. Cäput, hufvud, har plur.
capita. Ex. Capita familiarum,
(adliga) familjers hufvudmän, per
capita, efter hufvuden, efter
individernas antal.
p. Trinitàtis är genit. af
trlnitas, treenighet, trefaldigbet.
B. Franska och engelska
ord.
1. Några franska subst. på
stumt s och på stumt t
utelemna dessa bokstäfver i plur. Ex.
Avis, meddelande, underrättelse,
pl. avier; kommls (commis),
han-delsbetjent, pl. kommier; logis,
pl. logier; propås, förslag, pl.
propoer; vis-à-vis, en som (i dans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
