- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
111

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjektiven - 89. Adjektivens deklination - 90. Felaktiga eller obehöfliga adjektivformer - 91. Fornspråkets adjektivändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

preposition (af), brukas föga, lagom,
nog, tjogtals, hundratals,
tusentals
o. d. ganska ofta. Ex. Det
är föga utsigt, lagom tid, nog
föda, tusentals menniskor.


Anm. 2. Såsom adverbial (i
predikativ ställning) kunna
naturligtvis adverb af ifrågavarande
slag användas. Ex. Nu låter
det annorlunda. Det båtar föga.
Bladen sitta skiftevis
(icke
»skiftevisa»).
90. Felaktiga eller
obehöfliga adjektivformer
äro bl. a.
»ensammen» o. »ensamna» för
ensam, ensamma, »fordna», för forna
(jfr 18. Anm. 6.), »fransysk»,
f. fransk, »galig, f. galen,
»idke1ig», f. idelig, »oöfvervinnerlig»,
f. -vinnelig, »yppen», f. öppen.

Anm. Om enkannelig och
evinnelig såsom biformer till
enkannerlig o. evinnerlig se 29.
Anm. 3.
91. Af fornspråkets
adjektivändelser
märkas följande.

a. -er (egentligen nom. sing.
mask.). Ex. Lösker dräng och
rätter man (lagtermer),
länderman (en som har land, jordagods,
i förläning, af adj. lendr),
dummerjöns, ungersven, nyter (plur.
nyta och nytra). Jfr Nya psalmb.
207. 8.; 261. 4 (glader) o. 230.
7 (trygger).

Anm. 1. I många svenska
landskapsmål och stundom i skrift
brukas denna ändelse alltjämt,
ungefär på samma sätt som i
fornspråket, men i alla kasus.
Flerstädes nyttjas den äfven i
femininum. Ex. »En fattiger
gosse och en fattiger flicka».
»En snygger klädning». »Om här
man skulle fuller bli, så är det
ju förlåtligt». (Wennerberg).

Anm. 2. I amper, bister,
bitter, butter, dyster, fager, läcker,
munter, nykter, smäcker, säker,
tapper, vacker, vitter, yster
m.
fl. hör -er till stammen. Derför
plur. ampra, bistra o. s. v.

b. -a, (fem. sing.). Ex. Med
arga list.

c. -o (dat. sing. neutr.)
qvarstår i flere uttryck, t. ex. af
forno, från ondo, i allo, i allo
lande, i godo, i mörko lande,
med godo eller ondo, till fullo,
till godo, å nyo.

d. an (egentligen ackus. sing.
mask.) förekommer i vissa
uttryck, bl. a. döma ohördan, för
jämnan, i allan stad (Nya psalmb.
49. 5), i ljusan låga, i rättan
tid, till ljusan dag, å sagdan
dag. Jfr Nya psalmb. 207. 6.;
Jer. 13. 1. Se vidare Rydqvist,
Hist. språkf. s. 24 o. f.

e. -om (dat. sing. mask. och
dat. plur.). Ex. Lyckan står dem
djerfvom bi. »Dem fattigom
varder predikadt evangelium». »Dem
orenom och otrognom är intet
rent» (Tit. 1. 15). »I hafven
hört, att dem gamlom sagdt är:
Du skalt icke dräpa». (Matt.
5. 21). På samma sätt med
några obestämda pronomina. Ex.
Det är ej allom gifvet, att ...
Allt i allom. Androm till
exempel. Hvarjom och enom.

f. Ett neutr. plur., som till
formen är lika med obest.
formen sing. mask. och fem. Ex.
All kreatur. Ond exempel. (Tala)
stor ord. Stulen svin. »Med mång
ord talar vår lagman ej för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free