- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
115

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räkneorden - 94. Nysvenska former - 95. Fornformer af räkneord - 96. Till landskapsmålen - 97. Latinska räkneord - Pronomen - 98. Personliga och possessiva pronomina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 115 -

med 159), hvaremot några
alldeles ogilla hela det här
ifrågavarande sättet att förkorta.

15. Oriktigt och stundom
vilseledande är att skrifva t. ex.
»på 4- och 500-talen»; »mötet
bevistades af 8—900 personer».
Det bör vara: på 400- och
500-talen; 800—900 personer eller
8—9 hundra personer,

16. Angående särskrifning och
sammanskrifningaf räkneord
märkes följande.

a. I grundtal mellan tjugo
och hundra sättas enheterna
antingen efter tiotalen och
sam-manskrifvas med dessa eller före
tiotalen, med och emellan. Ex.
Tjugofem eller fem^ och tjugo,

b. I grundtal öfver hundra
sättes det större talet framför
det mindre, hvarvid
samman-skrifning eger rum endast af
tiotal och åtföljande enhet eller
enheter. Ex. Sjutton hundra
fyra, Aderton hundra åttiosea.

c. I ordningstal sättes det
större talet vanligen före det
mindre och sammanskrifves med
detta. Vid högtidli^re
framställning kan dock det mindre
sättas framför det större, med
och emellan. Ex. Trettisjette
{trettiosjette 1. trettiondesjette)
eller seæ och trettionde. Fem
hundra seætisjunde
{eextionde-sjunde) eller sju och sextionde.
Jfr 7.

95. Fornformer af rftkneord

äro: tu, neutr., två (i tu, tu
par, tu tal, de unga tu, ett tu,
ge sju för tu); tvem, dat. (»sälja
tvem ett», lagt., sälja en sak till
två olika personer); try, tre (»med

try par ^rmar>?. Tegnér) och K^
ejlofva^ elfva.

96. Till landskapsmålen höra
bl. a. e, fem., en, fira, fyra, tr
ettan, fjortan, femtan, sextan,
sjöt-tan, attan, nittan och tusan.

97. Af latinska räkneord må
här nämnas ünus, una, unum,
en, ett, düo, två, tres, tria, tre,
qvatuor, fyra, qvi’nque, fem (jfr
qvinqvennium, femårsperiod),se^r,
sex, septem, sju (jfr septett,
sju-stämmigt tonstycke), dc o, åtta,
növem, nio, dècem, tio, centum,
hundra, mi*lle, tusen; primus, -o,
’um, dat. ’O, den förste (-a),
se-cundus, den andre (-a), te’rtius,
qva*rtus, qvi’ntus, se’xtus,
sep-timus, octåvus, nönus, dècimus,
den tionde, sexagèsima, fem.,
»den sextionde» (åttonde
söndagen före påsk), septuagésima,
fem., »den sjuttionde» (nionde
söndagen före påsk). —
Räkne-adverb är bi*s, två gånger. Jfr
bissera, medelst bis (= da kapo)
begära ett musikstyckes
omtag-ning.

Pronomen.

98. Personliga ocli
possessiva pronomina»

1. Allmänt gängse
pronomi-nela tilltalsord saknas i
riksspråket. Ni användes dock af
många, särdeles i skrift.
Allmogen, öfverallt i landet,
nyttjar flitigt pronomina som
tilltalsord : du, ni. I, de, han och hon,
olika i olika provinser, mest de
bägge första och de båda sista.

Till dess större enhet
uppnåtts i frågan om hvilket till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free