Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verbet - 113-116. Verb med vacklande böjning - 114. Hafva... - 115. Se...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 136 -
Pipa, pep, pipit.
Plysa (noppa), plyate, plyst.
Prisa, prisade, prisat.
Qoida, qved {qvidde), qvidit
(icke »qvidt»; jfr adj. qvitt).
Qväda, qvad (sällan pl. »qvàdo»)
1. qvädde, qvädit. Jfr Oqväda,
Qväfva, qväfde, qväft (Gsv.
qvafde, qvaft; jfr adj. qvaft,
af qvaf).
Qväka, qvåkte, qväkt.
Qvälja (orsaka qval), qvalde,
qvalt. Jfr oqvald.
Qvälja (orsaka qväljning),
qvälj-de, qväljt.
Qvälla, qvällde, qvällt.
Qvällas, qvällades, qvällats.
Reda, redde, redt.
Reda (utöfva rederirörelse),
re-dade, redat.
Resta (restera), reste (restadé),
restatl Pres. ind. rester.
Reta, retade (icke »rette»), retat.
Rista (skära), ristade, ristat
(rist). Han ristade runor.
Rista (skaka, intr.), riste, rist.
Det riste i benet (af värk).
Rista (skaka, träns.), ristade,
ristat (nste, rist).
Rita, ritade (icke »ret»), ritat.
Ropa, ropade, ropat (icke »ropte,
ropt»).
Rycka, ryckte, ryckt (icke »^k»
o. »ryckrt»).
Ryka, rök, rjjidt (som är
vanligare än nmkit; ej »rykte,
rykt»; jfi- suEst. rykte och
rykt). Jfr Röka.
Rynka, rynkade^ (ej gäma
»rynkte»), rynkat.
Ryska (upprycka), rysjcade,
ry-skat.
Ryta, röt, T^ftH (icke »rutit»; jfr
adj. rutigt, af rutig).
Råda (rå), rådde, rådt (icke
»rått»; jfr adj. rått, af rå).
Råka, råkade, råkat (ej »råkte,
råkt»).
Rädas (räds), räddes, (rädits).
Pres. ind. rädes o. räds.
Rödja, rödde, (rödt 1. rödit).
I stället för dessa historiskt
riktiga former, af hvilka i
synnerhet infinitiven och imperf.
för några år sedan ej sällan
användes i skrift, nyttjas — för
undvikande af kollision med neutr.
af adj. röd och supinum af röta
— röja, röjde, röjt, som
egentligen är ett verb med helt annan
betydelse (uppenbara), samt rödja,
rödjade, rödjat.
Röka, rökte, rökt (rökade, rökat).
Jfr Ryka.
Rösa (uppsätta stenrös), rösade,
rösat. ,. ’
Röta, rötte, rött. 5
116. iSe (i hvardagsspr. ofta »si»))
såg, sett (icke »sitt»). I biblisk
stil heter imperativen si.
Simma, simmade, simmat (1. sam,
pl. summo, summit). Pres. ind.
simmar o. simmer. Imper.
sim o. simma.
Sinna (tänka), sann, — (poet).
Sitta, satt (pl. suto 1. sutto; Gsv.
sat, såto), sutit, suttit 1. sétat
(icke »sittat» 1. »sittit»). Jfr
besuten (besutten) o. försuten
(försutten).
Sjuda, sjöd, sjudit. Perf. partic.
suden (i uttr. sudna kringlor).
Sjunga, sjöng, pl. sjöngo (någon
gång söng, pl. söngo), sjungit.
I vers stundom sang (pl.
sungo), sungit, som förutsätta
inf. »singa» (jfr T. »singen»).
Sjunka, sjönk (sönk), sjunkit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
