Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 136. Substantiviska afledningsändelser - 137. Adjektiviska afledningsändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas stam), helsing {Helsingland),
jute (= jyllänning; jfr Jutland),
jämte (= jämtlänning), lapp
{Lappland), mor (tilhörande det
moriska folket), nerking {Nerike),
polack (PoZcw), ryss 1. rysse
{Ryssland), savojard {Savojen),
skotte, sällan »skottlänning»,
{Skottland), skåning, spanior
{Spanien), turk, vestgöte, värme
(Fsv., = värmlänning), östgöte.
Se Rydqvist, Sv. spr. 1. II. 344
o. f.
Jfr 45—48.
137.
Adjektiviskaaflednings-findelser.
1. -äl och -SI. Dessa
främmande ändelser forekomma i
såväl adjektiv som substantiv (både
fl?6n-kön och rfe<-kön). Bland
adjektiven må nämnas amikal,
banal, brutal, egal, episkopal,
feodal, frugal, klerikal,
kommunal, kontinental, kordial, legal,
lojal, neutral, normal, oval,
radikal, regal (jfr subst. regåle),
social, total; eæceptionel, judiciel,
materiel, reel, spirituel. Jfr ^dj.
formel o. subst. fo*rmel,
Flere adjektiv hafva ändeisen
-el, när de förekomma ensamma,
men få -al, när de stå såsom
begynnelseord i
sammansättningar. Ex. Generel, men
generaldirektör; nationel, men
national-karakter; origineU men
originalskri f velse; personel, men
personalunion; provinsiel, men
provinsialläkare; reel, men realskola;
speciel, men specialstudium.
Af några sådana adj. finnas
dubbelformer, med samma eller
olika betydelse, t. ex. ideal o.
ideel, trivial o. triviel.
Stundom inträffar, att ett
substantiv och ett adjektiv hafva
samma form, t. ex. ideal,
kapital, normal, principal;
materiel.
Anm. Jämväl åtskilliga adj.
på -är (Fr. >-air>) få såsom
första sammansättningsled ändeisen
-ar, t. ex. elementär 6.
elementarskola, okulär {okular) o.
okular-besigtning, men äfven okulärglas.
2. Adjektivändelserna -ansk
och -anisk nyttjas i några fall
ömsevis i ett och samma ord, t. ex.
germansk o. germanisk, ottomansk
o. ottomanisk; men i allmänhet
har den ena eller den andra
bestämdt företräde eller är ensam
i bruk, t. ex. afrikansk,
amerikansk, anglikansk, korsikansk,
mexikansk, siciliansk, venetiansk;
organisk, satanisk,
I enstaka fall medföra dessa
ändelser olika betydelser, t. ex.
romansk o. romanisk,
3. -bar. När denna
adjektivän-delse fogas till stammar af
transitiva verb, har den »passiv
natur». Ex. Säljbar, som kan
säljas, tänkbar, som kan tänkas,
valbar, som kan väljas. Jfr
äfven .hörbar, märkbar, synbar,
tänjbar o. d. Smittbar må för
den skull ej, såsom ibland sker,
nyttjas i bet. »smittosam
(smittsam)», »som smittar», utan endast
i bet. »som kan smittas».
Dyrbar är en vida bättre form
än »kostbar».
Märkbar bör ej användas i
bet. märklig.
Odlingsbar, som på senare
tider ganska flitigt nyttjats, är
lämpligare än »ett förr mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
