- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
167

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 137. Adjektiviska afledningsändelser - 138. Gammaldags adjektiviska afledningsändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 167 -

tivieka former: -fingrad o.
-fing-rig, -halsad o. -halsig, -hufvad

0. -höfdady hårig o. -hårad,
-kaf-tig o. -kåftad, lockig o. -lockad
(»grönlockad». Tegnér), -munt o.
-mynt, -näsig o. -näst, -sinnad,
-sint o. -sinnig -åra (»femtiàra
minneshögtid»), -årig o. årlig.
Det heter behjertad o.
god-hjertad samt hjertlig, men
öppen-hjertig; bredmunt och stormunt,
men harmynt;
höghalsad(klåd-ning); trehö/dad; oppkäftig;
trubbnäsig, men uppnäst;
välsinnad, ondsint, vansinnig o. s. v.
I många fall gäller dock
knappast någon annan regel än den
att företräde lemnas åt den
ändelse, som välljudet kräfver. Så
nyttjas om hvarandra
långfing-rad o. långfingrig, tjockkäftad o.
tjockkäftig, långörad o. långörig,
ädelsinnad o. ädelsint m. fl. d.
— Jämte -tänd (-tändt, -tända,

1. -tändta), af tand, förekommer
-tänt (-tänta). Åfven det senare
kan försvaras. Jfr 1. — Man
skrifve alltid -hylt (finhylt,
grof-hylt, icke »-hyldt») o. muntlig (icke
»mundtlig»). — Jfr C. E.
Schwe-der. Om sammansatta ord i
svenska språket, s. 49 o. f.

4. En mängd adjektiviska
låneord förete hvarjehanda
egendomligheter. hvilka måste noga
uppmärksammas, i synnerhet af dem,
som ej studerat främmande språk.
Exempelvis må nämnas:
ana-kreo*ntisk (jfr genit.
»Anakreo*n-tis», af »Ana’kreon»), arteriel (af
»artèr», pulsåder), atheniensisk
(af »Athen»), atomfstisk (af
»atom»), dietetisk (och dietisk,
af »diet»), ciceroniansk (af

»Cicero»), fabulös (af »fabel»),
fioskulös (af »floskel»), heroisk
(af »beros»), kadaverös (af
»kadaver»), kaotisk (af »kaos»),
martialisk (af »Mars», romersk
krigsgud), medikamentös (af
»medikament»), ministeriet (af »minister»
o. »ministèr»), mirakulös (af
»mirakel»), musikalisk (af »musik»),
patriarkalisk (af »patriark»; jfr
»monarkisk», af »monark»),
prelaten sisk (af prelat»),
problematisk (af »problem»), provinsiel (af
»provins»), skandalös (af
»skandal»), spasmodisk (af »spasm»),
systematisk (af »system»),
teatralisk (af »teater»), tumultuös
(af »tumult»), voluminös (af
»volym»).

138, Gammaldags
adjektiviska afledningsändelser äro -og

i-ug), -ul och -ot (-ut), af hvilka
de två förstnämnda undantagsvis
förekomma i nu för tiden
brukliga ord: ajvog (»bära afvog
sköld mot fäderneslandet»;
»af-vogt sinnad»; jfr a/vig, med annan
bet.), biltog (biltug), fredlös
(»Kanske i sanden vräkas
tillbaka Fritjofs, den biltoge
vikingens, ben». Tegnér), gissug
(hvar-dagsspr.), idog, flitig, ohemül,
otillbörlig, och alla tre ofta i
det äldre språket: hungrog (t. ex.
Hes. 18. 16), sedug (Tit. 2. 5),
stenog (5 Moseb. 21. 4), väldug;
brokdt, fläckot och spräcklot (1
Moseb. 30. 35), krokot
(Doma-reb. 5. 6), nakot (Hes. 16. 24),
skallot (3 Moseb. 13. 40), tokut
(Lasse Lucidor). Jfr D. broget,
spraglet, skallet o. d. — G«v. -og
och -ot samt Nysv. -ig
motsvaras i landskapsmålen mycket ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free