Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 138. Gammaldags adjektiviska afledningsändelser - 139. Om sammansättning och afledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 168
af -et. Jfr Rydqvist, Sv. spr. 1.
II. 389.
189. Om sammansättning
och afledning.
1. Svaga feminina på -a
uppträda såsom första
sammansättningsleder på flere olika sätt,
samma ord ofta i olika former.
a. I stamformerna: enkhus
{-lek, -år), flickskola, gathörn
{-pojke, -sångare), gåtbok {-full,
-lik), kyrkbibel {-bok, -byggnad,
-bänk, -dörr, -musik, -straff,
-tagning, -tjuf, -vaktare, -vall, -väg
m. fl., hvilka äfven hafva
formerna kyrkobibel, -bok o. s. v.),
kyrktorn (men domkyrkotorn),
klockslag, qvinfolk {-kön),
reskassa, tungband, vismakare,
åskmoln.
b. Med -u: gatufrid
{-reglering), ladugård, rådstugurätt
(o. rådstugerätt), saluhall (jfr
Forns v. »sala», försäljning).
c. Med -o: helsobrunn {-sam),
kyrkobalk {-betjening, -bön, -
fader, -gård, -lag), kyrkoherde (jfr
dial. »körkherre» o. Fsv.
»kirkio-hærra»), qvinnodrägt {-frid,
-ha-tare), stämmoböter, tungomål,
villospår, ärofull. Jfr 85. c.
Anm, 1. Äfven andra ord
än fem. på -a uppträda i
sammansättningar med ändeisen -o:
födsloarbete {-smärta, -vånda;
jfr födelsebygd, -dag o. s. v.),
förfallodag o. förfallolös (trol.
af neutr. förfall; jfr^ Gsv,
»förfallsdag» o. »-lös»), -^lagodag
{-visa), lärobok {-dikt, -sal,
-sats, -stol, -verk; jfr lärgosse),
predikoförhör {-gåfvor, -prof.
-samling, -sätt, -ton;
predikstol), pröfvosten {-tid
jämte/?rd/-ningstid), svaromål (i enlighet
med det riktigt bildade käromål,
af kära, klagan), tuktomästare
{-ris) äfvensom vattugata {-man,
-minskning, -siktig, -sot; jfr
Rydqvist, Sv. spr. I. II. 105).
Anm. 2. De stundom
förekommande formerna »sedelära»,
»sidovördnad» (icke af subst. sida, utan
af en gammal partikel; se
Rydqvist, Sv. spr. 1. II. 333),
»skiljo-bref» (»-märke», »-väg»),
»stödjo-staf» o. »vädjobana» skrifvas
numera vanligen och riktigare
sedelära, sidvördnad, skiljebref
{-märke, -väg), stödjestaf o.
vädjebana. Se Rydqvist, Sv. spr.
1. V. 53—56.
Anm. 3. Giftoman, giftorätt
o. giftostämma (se t. ex. Jordab.
16. 3) äro regelrätta bildningar
af fornsv, fem. gifta {gift), som
bl. a. betyder gifvande, gåfva
(jfr »utfligt», »hemgift»),
giftermål o. arrende af jord.
Anm. 4. Talspråket,
synnerligast allmogens språk, röjer
större böjelse än skrifspråket att
utstöta ändelserna -u och -o. Ex.
»häl(8)sam», »körkgår», »lagår»
(för »ladgård»). Äfven i
skriftföre-komma »kyrkherre», »ladgård»
(hos Runeberg m. fl.),
»rådstu-rätt» (f. »rådstugrätt») m. fl. d.
Anm. 5. Af Ital. villa
bil-»las villagata {-qvarter, -stad
o. s. v.).
d. Med -e (i st. f. -o);
brynje-klädd, enkedrottning {-kassa,
-sorg, -stånd), oljeberg (liksom
oljefärg, -målning, -slagare),
ondskefull, rådstugerätt {-stufverätt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
