- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
169

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 139. Om sammansättning och afledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 169 —

jämte rådatugurått (stu/vurätt),
skadestånd, vidjeband, viljelös,
värjemål (af Fsv. fem. »Tæria»,
forsvar), åsnedrifvare, äregirig
{’kär, ’lysten, -port).

Anm. 1. Vissa med I och
några med r afledda svaga
femininer omkasta slutbokstäfverna.
Ex. Nässelkål, tafvelsamling (pà
samma sätt som äppelmos);
bjällerklang, sitterspeL

Anm 2. -io för -ie
förekommer, af välljudsskäl, i
historia-^ra/(äfven historiegraf). Jfr
historieskri/vare,

e. Med -es och -s: Sagesman,
skadeslös; qvinsperson.

2. Nägra subst. pä -ar utelemna
i vissa sammansättningar och
andra ordförbindelser genitivens
der i analoga fall denna bokstaf
förekommer. Ex. Gibraltar sund,
Kalmarbo, Kalmar län (stad,
stift, union o. s. v.). Deremot
Stockholmsbo, Göteborgs
(Her-nösands, Lunds) stift,
Stockholms stad. Denna afvikelse har
utan tvifvel sin grund i den
vo-kaliska egenskapen hos
bokstafven r. Jfr Upsala (Visby,
Örebro) stad.

3. Om -ar, -er, -r som
ge-nitivändelser i sammansättningar
se 85. b.

4. -are. I sammansatta och
afledda ord förekommer denna
ändelse dels oförändrad, dels
ändrad till -ar eller -er.

-are bebälles i några ord
vanligen oförändradt, t. ex.
apotekaretaxa, läraretidning,
ritareakademi, under det andra
merendels hafva -ar i st. f. -are, t. ex.
jägarkedja, klyfvarbom, riddar-

hus, tatarfolk. I allmänhet är
det så, att vissa landsdelar
(Stockholm m. fl.) gifva
företräde åt de förkortade formerna
(bagarbod, borgarstånd,
murar-lärling, sotargosse), medan andra
företrädesvis eller uteslutande
nyttja de fullständiga formerna
(bagarebod, borgarestånd,
ynura-relärling, sotaregosse). Någon
bestämd gräns torde för närvarande
icke böra eller ens kunna
uppdragas. Jfr 78. 4. d. Anm. 2.
(sid. 90).

Den kortare formen tyckes
på senare åren hafva vunnit allt
större utbredning. Märkas bör
dock, att fiere
sammansättningsdelar, oberäknadt
sammanskrif-ningen, på detta sätt bli lika
pres. ind. af akt. verb, t.
ex. borgarståndet,
murargesäl-len, siarhopen, smugglarligan,
sotargossen, tjenarstaben,
tjusar-kungen, vadarfogeln,
visartele-grafen.

-er har numera vunnit stadga:
1. i ett visst antal afledda ord
på -skap, t. ex. borgerskap,
för-mynderskap, mästerskap,
ridder-skap; 2. i feminina subst. på
-ska, bl. a. fiskblöterska,
följe-slagerska, förestånderska,
hushållerska, kokerska, krögerska,
månglerska (o. mångelska’, jfr 83.
4), rodderska, sköterska,
städerska, sångerska, sömmerska,
tvätterska; 3. i alla adjektiv på
-lig, t. ex. borgerlig (ej
»borg-1ig»), kejserlig, mästerlig,
ridderlig.

Anm. 1. »Ett par nya adj.,
såsom romersk (Fsv. römsker),
kättersk, skulle vidare kunna an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free