- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
182

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 140. Sammanskrifning och särskrifning - 141. Om ordens användning och betydelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


utmed o. ut med,

välkänd
o. väl känd,

öfverallt
o. öfver allt,

öfverhufvud
o. öfver hufvud,

öfverända
o. öfver ända(-e) o. d.

Anm. 4. Om
sammanskrifning och särskrifning af
räkneord se 94. 16.

Anm. 6. Särskildt
omnämnande i detta sammanhang
förtjenar genitiven heders, hvilken
någon gång nyttjas såsom
fristående förstärkningsord, t. ex.
»Heders magister (= hederlige
magister), hvad är det jag hör?»
(Wennerberg), till skillnad från
hedersmagister, person som utan
föreskrifna lärdomsprof kreerats
till magister. På samma sätt
ganska ofta heders bror,
heders vän
o. s. v., i stället för
hedersbror, hedersvän o. s. v.
För öfrigt alltid hedersborgare,
-doktor, -gubbe, -knyffel, -känsla,
-man, -post, -skänk, -tecken, -titel,
-vakt
o. s. v. i ett ord. —
Fru Lenngren talar om
»hedersmågen, herr kaplan i Våla».

Anm. 6. Genom är dels
fristående preposition (genom
dörren, genom en händelse
), dels
bildar det, med subst., adj. och
verb, en stor mängd
sammansättningar (genomfart, genomvåt,
genomsöka
), och dels nyttjas det,
adverbielt och fristående, framför
vissa adjektiv och adverb såsom
förstärkningsord (genom
beskedlig, genom hederlig
eller
genomhederlig, genom snäll, genom
väl
o. s. v.).

Anm. 7. Orden botanices,
eloqventie, estetices, etices,
exegeseos, farmacie, filologie,
filosofie, juris, kirurgie, mateseos,
medicine, musices, poeseos,
politices, teologie
o. d. (se 87. h.,
Anm. 3., och 87. n.) böra
naturligtvis icke, såsom ibland sker,
sammanskrifvas med andra ord.

Anm. 8. Vissa
ordsammanställningar äro af den art, att
delarna lämpligast förenas genom
bindetecken, t. ex. för-bud (jfr
förbud o. förebud), för-ut (jfr
förut), kryp-in, mellan-fyra-ögon,
ref-orm, titt-in, titt-ut, träl-år
.

Anm. 9. Ej sällan finnes
bindetecken der intet skäl till
sammanskrifning är för handen
(»Hotell-Solen»,
»Qvarteret-Elefanten» o. d.).

141. Om ordens användning
och betydelser.



1. I äldre skrifter finner man
ganska många ord nyttjade i
annan mening än den nu
vanliga äfvensom åtskilliga nu
obrukliga ord. Nedanstående
förteckning upptager några sådana
ord jämte uppgifter om äldre,
i våra dagar ovanliga betydelser.

Afla, förvärfva. Afträdelse,
affall, afvikelse. Anamma,
emottaga, upptaga. Anseende,
utseende, yttre skick; sken (»gifva
sig anseende af»); afseende (»utan
anseende till personen»). Antaga,
emottaga. Arg, dålig, elak, ond.
Arghet, elakhet, ondska.
Bedraga, öfverdraga, kläda.
Beklaga, anklaga. Berykta, sätta i
vanrykte. Beskrifven (lag),
vederbörligen stiftad och kungjord
(lag). Besynnerlig, särskild,
speciel. Bur, rum, kammare (jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free