- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
190

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 190 -

dess större träd funnos der (sågo
vi der). »Med tiden blefvo
Atter-boms skaldestycken allt klarare till
innehållet», i st. f. Med tiden
blef klarheten i Atterboms
poetiska framställningssätt allt större
eller Med tiden uppnådde A,
som skald allt större klarhet.

Byta, ombyta (jbyta om), byta
bort och utbyta förvexlas ofta.
Det bör heta: De bytte hästar
med hvarandra; Gården har bytt
om egare; Ormen säges byta om
skinn; Byta bort en gård mot
ett fartyg; Utbyta tankar och
åsigter.

Byta må ej nyttjas i bet.
ändra, byta om, ömsa. Det bör
heta: ändra tro (icke »byta
tro»); byta om (ömsa) kläder.

Del förekommer stundom
oegentligt i st. f. hop eller
mängd (»en hel del böcker»).

Dia, »suga mjölk ur spenar
eller något surrogat derför» (jfr
dibarn, diflaska, disyster), bör
ej förvexlas med dägga, gifva
di (jfr däggande djur och
däggdjur).

Om diplomati och diplomatik
se 136, 5.

Då. Se När.

Dåd betecknar rätteligen
gärning, handling, bragd (jfr
uttrycket med råd och dåd) och
bör derför icke inskränkas till
betydelserna »illdåd»,
»illgärning», »brott», »förbrytelse»
(»mannen af dådet»).

Dägga. Se Dia.

Efter. Det bör heta: efter
måltiden (icke »efter bordet»),
utefter 1. längs stranden (icke
»efter stranden»).

Eljest betyder »i annat fall»,
»annars», »för öfrigt», »dessutom»
och må ej nyttjas i bet. »ty
då», »derför att». Det bör ej
användas efter nekande satser. Man
skrifve: Tala inte om den
saken, ty då blir jag ledsen (icke
».. . eljest blir jag ...»); men
Gör som jag säger, eljest blir jag
ledsen. Jfr Knnars.

Emedan bör ej, såsom stun-/
dom sker, nyttjas i st. f. somj
Det heter: så mycket lämpligare
som.

Ens. Se Äfven.

Fast (fastän). Säg icke: »Jag
höll på att dö, fast doktorn
botade mig», utan . .. men
doktorn .. .»

Fel nyttjas ibland, då förtjenst
e. n. d. är rätta ordet. Man bör
säga: Det är ej min förtjenst,
att det gått bra (icke »Det är
ej mitt fel, att det gått bra»).

Fortsätta bör ej förvexlas med
fortfara, fortgå, fortsättas. Ex.
Fortsätta ett arbete eller .. . med
ett arbete; men Oredan fortfar;
Arbetet fortgår.

Framhäfva (jfr D.
»frem-hæve») har på senare åren af
en och annan onödigtvis användts

Frcårbet bör heta: X.
kommer att den 1 Maj lemna sin
befattning (icke »... från den 1
Maj lemna . . .», men väl: Han
skall tjenstgöra från den 1 Maj);
Expeditionen skall d. 1 Oktober
flyttas o. . . .flyttades d. 1 Okt.
(icke ».. . är från d. 1. Oh^t.
flyttad» 1. ». . . skall från ... flyttas»).

Från och till. Man bör skrifva:
från 1611 till 1632 eller 1611

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free