Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 194 -
Men nyttjas ibland oriktigt i
st. f. utan. Det bör heta:
Gossarna gingo icke, utan sprungo
(icke .men sprungo»). —
Hos 1700-talets författare
träffar man ganska ofta »men» i
nämnda bet. (jfr Fr. »mais»).
Ifrågavarande konjunktion bör
icke nyttjas, annat än då något
slags motsatsförhållande eger
rum. I st. f. »Den unga
flickan hade ett enkelt och
okonst-ladt, men qvinligt väsende» bör
man säga: ... ett enkelt,
olænst-ladt och qvinligt väsende. Åfven
uttrycken »fattig, men hederlig»;
»munter, men höflig» o. d. äro
förkastliga.
Mål, syftemål, bör ej
förvexlas med syfte, uppgift,
ändamål. Ex. Biskopsstolen i V.
var målet för hans sträfvanden,
B:8 syfte (icke »mål») var att
gagna, men han lyckades icke.
Företaga en resa i ett visst
ändamål.
Måne får ej, åtminstone icke i
skrift, nyttjas i betydelsen månad.
Möjligast begagnas oriktigt i
sådana uttryck som »möjligast
bästa (största, värsta» o. d.).
Det bör heta allra hästa 1. bästa
möjliga.
Naturligen betyder »på ett
naturligt sätt» och »egentligen»,
men bör ej brukas liktydigt med
naturligtvis.
Ner må ej nyttjas i bet.
nere. Ex. Löjtnant B. är nu
nere i Småland (icke ». .. ner
i ...»). Deremot: Han har rest
ner till Småland. Jfr 180. 1.
Någon (något, några) som
hälst, i sådana uttryck som »ej
förtjena någon som hälst
uppmärksamhet», »ej åtnjuta något
som hälst förtroende», »ej kunna
lemna några som hälst
förklaringar», är en i vårt språk
obe-höflig danism (i analogi med
»hvilken som hälst»)^ Man bör
i stället säga något (några) slags,
någon (något) enda eller ensamt
någon (något, några). Jfr
Ingen som hälst.
Någon hvar nyttjas stundom
oriktigt i st. f. litet hvar, något
hvar, både den ene och den
andre o. s. v. (»Det händer någon
hvar att göra misstag»).
Något förekommer ofta
adverbielt såsom förstärkning till
adjektiv i bet. »bra», »för», »väl».
Till undvikande af missförstånd
bör man derför, i st. f. något
i pronominel betydelse, säga och
skrifva någonting. Ex. Vinet
är något surt. Dricka någonting
surt.
När och då med nekande
predikat böra ej nyttjas i samma
betydelse som innan. Man skrifve:
Innan Dante ännu fyllt nio år,
inträffade en händelse, som
ut-öfvade ett mäktigt inflytande på
hans lif (icke »När D. ännu ej
fyllt,.. .»). ^
Nödtorftig betyder »som nöd-’
vändigt tarfvas» (icke »dåligy
»klen», »usel»). • ^
Och så vidare. Se Med flere.
Ombyta. Se Byta.
Adverbet omkring betyder »vid
pass», »ungefär» och bör ej
(pleo-nastiskt) nyttjas, då
ungefärligheten på annat sätt uttryckes.
Ex. Hon var omkring 20 år
gammal eller Hon var 20 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
