- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
201

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 142. Om ordföljd och satsföljd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 201 —

tillbragte natten i en bondstuga,
hvilken ödet bade beslutit skulle
blifva sömnlös» — en mening,
som är felaktig i två
afseenden — kan man skrifva t. ex.:
Natten, som ödet hade beslutit
göra sömnlös för oss, tillbragte
vi i en bondstuga eller: Natten

— ödet hade beslutit, att den
iför oss) skulle blifva sömnlös

— tillbragte vi i en bondstuga
eller: Natten tillbragte vi ...
ödet hade beslutit, att den skulle
blifva sömnlös eller: ... att vi
icke skulle få en blund i våra
ögon.

Märk skillnaden mellan Det
finnes en stor sal i detta palats,
som gömmer dyrbara minnen och
/ detta palats finnes en stor
sal, som gömmer dyrbara
minnen samt mellan Der drifves ett
slags bankrörelse af en person,
som är egendomlig i sitt slag
och Af en person drifves der
ett slags bankrörelse, som är
egendomlig i sitt slag,

6. I relativ bisatser med
preposition är det, särdeles i
hvardagsspråket, ganska vanligt och
lämpligt att sälta prepositionen
i slutet af satsen. Ex. Det var
han, som en bof brände upp
stugan för. De, som han brukade
få hjelp af, lemnade honom i
sticket. Porten, som jag kom
igenom, är stängd. Alla veta
hvad han går för. Gumman,
som Karl bor mat till, är nu
bättre. Genom en sådan
konstruktion undviker man att
sammanställa preposition med
hvilken (». .. han, för hvilken en
bof . . .»; ». . af hvilka han

brukade få hjelp ...» o. s. v.).
Se 100, 1.

7. Af utomordentlig vigt är,
att adverbiela bestämningar
sättas invid de ord, till hvilka de
höra, och så, att ingen tvekan
må uppstå om hvilket ord de
tillhöra. Afvikelser från dessa
regler förekomma snart sagdt
öfverallt och föranleda ej sällan
tvetydighet. Att gifva
adver-ben bland annat, bland andra,
blott, ej häller, endast, först, i
synnerhet, kanske, måhända, också, ’
särdeles, troligen, ty värr,
åtminstone, äfven m. fl. oriktig
plats tyckes för mången gälla
som ett slags lag. Följande
exempel torde kunna gifva nyttig
ledning för undvikande af fel i
detta afseende. / sekreterarens
bostad hade styrelsen den 2 Juni
sitt första sammanträde efter
ordförandens tillfrisknande {icke
»Den 2:dra Juni hade styrelsen
sitt första sammanträde efter
ordförandens tillfrisknande i
sekreterarens bostad»).
Tillkännagif-ves, att Gud behagat hädankalla
, , ., som efter långvarigt lidande
afled .. . {icke »... att Gud^
efter långvarigt lidande, behagat
...»). Endast föräldrarna hafva
rätt att straffa barnen {icke
»Föräldrarna endast. ..»). Man borde
upplysa folket i Polen om att
efter preussisk lag {hvarje)
obehörig inverkan på
riksdagsman-naval är straffbar {icke ». . . att
inverkan på riksdagsmannaval
efter preussisk lag är straffbar»).
»Assuranssumman blef höjd
oerhördt kort före branden»
innebär rätteligen: Oerhördt kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free