Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 142. Om ordföljd och satsföljd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 203 -
dikatsfylluad) så ordnas, att icke
för många eller för långa sådana
komma att stå tillsammans före
eller efter predikatet. Hälst böra
de sättas å ömse sidor om detta
samt, då predikatet består af
flere ord, mellan dess delar. Ex.
Hvarje dag åker d:r S. flere
gånger öfver Norrbro (hällre än:
»D:r S. åker hvarje dag flere
gånger öfver Norrbro»).
Styrelsen handha f v es af en
generaldirektör, som vid sin sida har
två departementschefer (hällre
än: ». . ., som har vid sin sida
två . ..»). Gästerna trädde in i
salen, der de af värdfolket
emot-togos med hjertliga
välkomsthels-ningar {icke ». . . salen, der de
emottogos af värdfolket med...»).
Den, som efter slaget vid
Nördlin-gen, år 1634, återställde Sveriges
brutna anseende i Tyskland, var
fältherren Johan Baner {icke
»Den, som återställde Sveriges
brutna anseende i Tyskland efter
slaget vid Nördlingen, år 1634,
var ...»). Sommaren 1882 hade vi
en för årsväxten mycket lämplig
väderlek (hällre än: »Vi hade
sommaren 1882 en för årsväxten
mycket lämplig väderlek» 1. »Vi
bade en . . . väderlek sommaren
1882»). Kyrkoherden uträttade
ingenting i sin församling,
emedan han, i anseende till sin
svaga helsa, endast två år
förvaltade ämbetet {icke ». . .,
emedan han endast två år
förvaltade ämbetet, i anseende till sin
svaga helsa»).
Hvad här yttrats gäller i lika
hög grad om bestämningar, som
utgöras af hela satser. Ex. En
kristen bör, när han gifver
al-mosor, fastar eller beder, taga
sig till vara för skrymteri {icke
»En kristen bör ... skrymteri,
när han gifver almosor, fastar
eller beder»). Talrika skaror
strömmade till de i akt
förklarade furstarna, hvilka, om de
ej hindrats af inbördes oenighet,
lätteligen kunnat öfverrumpla
kejsaren {hällre än: ».. . furstarna,
hvilka lätteligen kunnat. . ., om
de ej hindrats . . .»). En stor
mängd ordensprester, eskorterade
af militär, hafva lyckligen
an-ländt till den lilla staden X,
{icke »En stor mängd
ordens-prester hafva nyligen anländt
. .., eskorterade af militär»).
10. Ofta kan man i hög grad
främja välljudet och
åskådligheten genom att sätta ett längre
adverbial i början af satsen i
stället för inuti eller i slutet af
densamma. Det är vackrare och
i-iktigare att skrifva: Efter
domarens innerligaste öfvertygelse
var den anklagade oskyldig än:
»Den anklagade var efter
domarens innerligaste öfvertygelse...».
Genom offentliga påbud sökte
kejsaren så mycket som möjligt
inskränka hedningarnas
religionsbruk {icke »Kejsaren sökte
inskränka hedningarnas
religionsbruk så mycket som möjligt
genom offentliga påbud»).
Anm. Vid denna regels
tillämpning har man dock att
omsorgsfullt undvika tvetydiga och
stötande vändningar. Det bör
heta: Fadern yttrade, att han,
i striden mellan sönerna, måste
anses vara partisk {icke »I stri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
