- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
212

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 145. Om sammanhang och tydlighet i framställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 212 -

singeDS n hvad mån», utan ett
»om» eller »huruvida».)

6. Man bör sorgfälligt undvika
luckor i tankeföljden {saltus).
Exempel på fel i dessa
afseenden: »Den bästa menniskan är
icke den, som har det
klyftigaste förståndet, utan det
varmaste hjertat», i st. f. . .. utan
den, som har . . . »När vi kasta
våra blickar på det upprörda
vesterhafvet, så äro skepp ofta

i fara», i st. f––så se vi ofta

skepp, som äro i fara. »Den
väl disciplinerade kåren upplöstes
i nästan förvildade skaror», i st. f.
... upplöstes och bildade {smärre)
skaror, som till slut nästan
förvildades. »Förr i verlden skulle
ungdomen förtjena rätten att
bära hederstecken, och då först
ansågs den hafva skilt sig vid
barndomen», i st. f. .. .
hederstecken, och först när den
förtjenat denna rätt, ansågs den . . .
»Få menniskor hafva haft så
stort inflytande på sitt
tide-hvarfs utveckling som Svedberg,
både inom kyrkan och
litteraturen», i st. f. . . . Svedberg, och
detta inflytande sträckte sig både
till kyrkan och litteraturen. »Den
unge talaren slutade med att
man bör bedja Gud om hjelp»,
i st. f. . . . med en uppmaning
att ... e. d. »Småstäderna i
Norge se ut som i Sverige^ för
50 år sedan», i st. f. De
nuvarande norska småstäderna se
ut som de svenska {småstäderna
sågo ut) för 50 år sedan e. d.

Sådana luckor påträffas
synnerligen ofta i sammanhang med
verben höja sig, komma sig upp.

lyfta sig, uppstiga, uppblomstra,
utveckla sig, &fvergå o. d. i
förening med preppsitionerna från
och till. Ex. »Konstantin den
store öfvergick småningom från
kyrkans beskyddare till hennes
högste ledare», i st. f. ... var
en tid en af.. ., men blef
småningom . .. »Sverige höjde sig
en gång till en af stormakterna»,

i st. f––höjde sig så, att det

blef ... »Flickan har blomstrat
upp till en vacker ungmö», i st. f.
... blomstrat upp och blifvit. . .
eller: . . . blomstrat upp, så att
hon blifvit {så att hon nu är)
.. . »Häradshöfding X. har
kommit sig upp till en riktig
byråkrat», i st. f. . . . kommit sig upp
och {derigenom) blifvit ... Jfr
höja sig till ära och anseende,
stiga till höga äreposter, utveckla
sig till sin fördel.

7. Ofta finner man, utan
särskild antydan derom, ett ord
nyttjadt i annan betydelse än
den, i hvilken det straxt förut
användts. Sådant är felaktig
och bör undvikas. Ex. >I
*Cori-olanus’, den stolte patriciem,
åskådliggöras ståndens strider i
det republikanska Rom». (Ordet
»Coriolanus» betecknar ett
skådespel, men appositionen syftar
på den historiska person, efter
hvilken skådespelet har sitt
namn.) »B. E. Malmströms ’Hvi
suckar det så tungt uti skogen ?’
är en romans. I denna diktart
hafva äfven andra svenska
skalder utmärkt sig.» (Här är ordet
»diktart» felaktigt användt.)

8. Ett lika oriktigt som fult
och vilseledande bruk är att låta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free