- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
213

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 145. Om sammanhang och tydlighet i framställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 213 -

en fristående bestämning
hänföra sig till en del af ett
sammansatt ord eller till ett
adjektiv, som är stambeslägtadt med
ett åsyftadt, men icke i
meningen förekommande ord. Ex.
»Eldfast tegelindustri», i st. f.
tillverkning af eldfast tegel e. d.
»Tysk efterhärmningslust», i bet.
lust att efterhärma hvad som
är tyskt, »Biträdande
stadsläkarebefattning», i st. f. befattning
som biträdande stadsläkare. »Det
finnes en kongl. kungörelse
angående stämplade
pappersafgif-ten», i st. f____angående af
giften för stämpladt papper. »Den
tunga dragonuniformen», i bet.
Regementet »Tunga dragonernas»
uniform, »Gifta
kypareföreningen». »X. har stor
anteckningsvana ur källskrifter».
»Tjenste-folks utvandringslust till
Danmark». »Befrielseverket af
Italien». »Jämtlänningar äro
vanligen friska, emedan luften der
är ren», i st. f.. . . emedan
luften i Jämtland vanligen är ren.
»Efter franska revolutionen 1848
förmärktes revolutionära rörelser
på flere andra ställen i Europa»,
i st. f. Efter revolutionen i
Frankrike 1848 förmärktes . . .

Anm. Nödfallsvis måste väl
dock en eller annan dylik
sammanställning fördragas, t. ex.
»mekanisk (optisk)
instrument-makare», tillverkare af
mekaniska (optiska) instrument.

9. Om en mening har
afseende endast på en satsdel eller
enskild sats i en föregående
mening, så får den ej omedelbart
ansluta sig till denna. I st. f.

»De nöjen, i hvilka gossarnn
deltogo, erbjödos till största
delen i hemmet, men äfven
der-utom. Så t. ex. foro de äldre
sönerna ofta till den närbelägna
staden» bör det heta: ... t
hemmet. Men äfven derutom fingo
de roa sig. Så t. ea. foro de
...» I st. f. »Staden belägrades
i två månader, och dess
innevånare ledo de grymmaste qval.
Så t. ex. dogo tusen personer
af svält» skrifve man: . . .
månader. Dess innevånare ... I
st. f. »B. var en synnerligen
utmärkt författare, men blott i
några få af de ämnen han
behandlade. I somliga af dem
hade han nämligen ej tillräckliga
insigter» skrifve man: B. var
en utmärkt författare. Detta
omdöme gäller dock endast en
del af hvad han skref. I
några af de ämnen han
behandlade saknade han nämligen
tillräckliga insigter. Deremot: C.
är både en hederlig man och en
duglig skomakare. I sistnämnda
afseende öfverträffar han alla
sina yrkesbröder. Orden i
»sistnämnda afseende» utgör en
förmedlande öfvergång. Jfr nästa
stycke.

10. Så ofta tydligheten eller
välljudet sådant kräfver, bör
öf-vergången mellan olika satsdelar
på lämpligt sätt förmedlas
(genom vidare, yttermera^
slutligen o. d. eller för att ej nämna,
hvartill kommer, och jag
tillägger, man kan tillägga o. d.).
Ex. På Gotland finnas åtskilliga
lägre berg, t. ea. Klinteberget
— som har sitt namn efter den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free