Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 148. Om framställningens skönhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 229 -
Som i relativsatser kan ofta
utelemnas eller utbytas mot
hvil-ken och i nödfall mot den der
(se 100. 4. o. 5).
I st. f. såsom kan man nyttja
i egenskap af. Ex. N,, som i
egenskap af pastor uträttat
mycket godt, afled i fjor (icke . .
som såsom pastor ...»).
Prepos. vid kan ofta ersättas
med nära, i granskapet af m. fl.
uttryck. I st. f. »Vid
Liljeholmen, vid Stockholm, finnes
en jernvägsstation» skrifve man:
Vid L,, nära S., finnes ...
3. Jemväl i fråga om
sats-byggnaden undvike man
enformighet. Mycket vanliga fel äro
att för flitigt begagna
satsbindningar med och eller men,
re-lativbisatser, att-satser och
participialkonstruktion. Ex. »Den
stackars enkan var fattig och hade
intet arbete. Då gick hon till
en rik slägting, och han gaf henne
arbete. Sedan erhöll hon hjelp
äfven af andra och fick slutligen
goda dagar» (Den stackars
fattiga enkan hade intet arbete. Då
vände ho7i sig till en rik
slägting, som hjelpte henne. Sedan
erhöll hon bistånd äfven af andra,
med den påföljd att hon slutligen
fick goda dagar). »Framför dem
låg en lugn vik, omgifven af
höga klippor, beklädda med träd,
vajande för vinden» (Framför
dem låg en lugn vik. Denna var
omgifven af höga klippor,
beklädda med träd, som vajade
för vinden e. n. d.).
Anm. Under vissa
omständigheter gör ett upprepande af
samma ord god stilistisk verkan.
»Hvad särskildt angår
propositioner, konjunktioner och relativa
pronomina, så är . . . upprepning
tjenlig vid satsdelar eller satser,
som äro samordnade eller stå i
lika ställning». Jfr C.
Landtmanson, Bidrag till läran om
den svenska prosastilen, 3:e uppl.,
1884, sid. 48 o. f.
4. All muntlig och skriftlig
framställning bör vara enkel och
flärdlös. »Det sköna bor i det
enkla». En mycket stor deKaf
Sveriges litteratur, i synnerhet
den estetiska, lider af frasmakeri.
Anm. Vanprydnader i vår
litteratur, särskildt i
minnesteckningar, griftetal o. d., äro de
ideligen återvändande
försäkringarna om andra menniskors
samt kommande slägtens känslor
och meningar. Naturligtvis kunna
dylika försäkringar vara
berättigade; men ofta nog sägas
dervid rena osanningar. I alla
dylika fall bör man nöja sig med
att uttala förmodanden. Endast
på grund af särskildt uppdrag
eger man att gifva försäkringar
å andras vägnar.
5. Åfven ur rent stilistisk
synpunkt — för undvikande af
enformighet och missljud — är det
af mycken vigt att känna
språkets synonymer, d. v. s.
liktydiga och till betydelsen
närslägtade ord. Mera vanliga
synonymer bör man ständigt ha i
minnet och för öfrigt anlita
synonymlexikon.
Exempelvis uppräknas här ’
gruppvis några mera allmänt
förekommande synonyma ord och
uttryck i svenska språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
