Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry Dunant, Röda Korsets uppkomst och Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
branta sluttningen. Knappast är en höjd tagen, knappast
hafva några blod- och svettdrypande kompanier bestigit
någon kulles krön, så störta de åter som en lavin på
österrikarna, kasta dem tillbaka och tvinga dem att draga sig
in i en bakom dem befintlig hålväg.
Fienden vinner dock snart åter en fördel.
Förskansad bakom Solférinos, Medoles och Cavrianas hus och
kyrkor kämpar han på det hjältemodigaste, och det felas ej
mycket att han äfven vunnit segern.
Oupphörligt förnyar sig striden öfverallt med samma
raseri. Intet förmår stäfja det allmänna slaktandet, intet
kan afbryta detsamma. Hvarje hus måste formligen
belägras, hvarje dörr, hvarje fönster, hvarje del af gården
blir skådeplats för otaliga mord.
Kartescherna utbreda under tiden död och fördärf
äfven bland den aflägsnare stående delen af den
österrikiska hären. Då dess linier vika, bilda sig genast nya och
träda i de förras ställe.
Men nu störtar det franska rytteriet fram och kastar
sig öfver det österrikiska. Ulaner och husarer hugga vildt
omkring sig med värjorna. På vissa punkter når stridens
raseri en sådan höjd, att kämparna, sedan de uttömt sitt
ammunitionsförråd och sönderslagit sina vapen, fatta hvarandra
om lifvet och söka med tillhjälp af stenar slå ihjäl hvarandra.
De starkaste ställningar förloras, tagas och förloras
än en gång. Öfverallt segna soldater ned, genomborrade
af kulor. Och midt ibland dessa sig ständigt förnyande
mordscener och strider hör man förbannelser på de mest
olika språk utstötas af människor från skilda länder och
folk, hvilka redan i unga år på detta sätt tvingas att blifva
mandråpare.
Himlen har under tiden hastigt mulnat och tjocka
moln betäcka horisonten. Ett rasande oväder utbryter och
vinden afsliter trädens grenar. Ett kallt regn, piskadt af
orkanen, gjuter sig som en verklig syndaflod ut öfver de
af hunger och trötthet utmattade krigarna, under det att
blixtarnas sken bländar deras ögon. De tvingas nu att
kämpa emot naturen och människorna på en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
