Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry Dunant, Röda Korsets uppkomst och Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu icke för egen del undertecknat konventionen i Genève,
lät Preussens konung genast tillkännagifva, att hans uppsåt
likafullt var att behandla fienden efter dess grundsatser,
hvarpå äfven österrikarna skyndade sig att underteckna.
Kejsarinnan Augusta verkade alltifrån början med
ifver och kärlek för Dunants sjukvårdsföreningar och
kallade sig själf för Tysklands första samaritersyster, en
benämning, som genom den berömde professor Esmarch i Kiel
blifvit införd.
En af de europeiska regenter, som kraftigast
understödde saken, var konung Johan af Sachsen. Redan i början
af sin verksamhet sökte och erhöll Dunant en audiens hos
honom, om hvilken han berättar som följer:
“Då jag anlände till det kungl. slottet, mottogs jag
där af den gode gamle hofmarskalken, som förde mig in
uti ett litet, ganska enkelt rum, i hvilket, efter hvad jag
tror, ej ens en länstol förekom, och bad mig där invänta
konungen, som snart inträdde. Med största välvilja
underrättade sig Hans Majestät om den angelägenhet, som förde
mig till honom. Jag framlade den för honom och slutade
mitt anförande så här: ’Jag vore Eders Majestät oändligt
tacksam, om Eders Majestät behagade i nåder beskydda
detta verk inom konungariket Sachsen samt afsända en
representant till den konferens, som den 26 oktober församlas
i Genève’. Konungen log, då han märkte min ifver,
men med så mycken välvilja, att jag icke kände mig
försagd. ’Gärna vill jag blifva ett så godt verks beskyddare’,
lydde hans svar, ’men hvad representanten angår måste
jag först fråga mina kamrar’. Jag svarade genast med
samma aktningsfulla ifver: ’Eders Majestät bör kunna vara
öfvertygad om, att de båda kamrarna skola bevilja allt
hvad Eders Majestät behagar föreslå till främjande af denna
uteslutande människovänliga sak.’ Konungen log åter och
afslutade audiensen med följande präktiga uttalande: ’jag
lofvar göra allt hvad i min förmåga står, ty det folk, som
icke toge del uti detta människovänliga verk, blefve
säkerligen förklaradt i bann af hela Europas offentliga mening’.“
“Jag tillbragte sedan“, tillägger Dunant, “mina nätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
