Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry Dunant, Röda Korsets uppkomst och Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelse och kan icke längre kullkastas. Intet folk kan
undandraga sig dess fullgörande utan att, enligt konung
Johans af Sachsen uttryck, “förklaras i bann“ af hela den
civiliserade världen. Den har åt alla folk och länder gifvit
ett broderkärlekens banér samt tillförsäkrat krigets offer en
lindring i sina lidanden, sådan som de hittills förgäfves
suckat efter.
Just under det att den fredliga och för menskligheten
så betydelsefulla underteckningsakten pågick i stadens till
konferensen upplåtna rådhussal, härskade i Genève med
anledning af ett val den största oro. Den allmänna
sinnesstämningen var så upphetsad och larmet på gatorna blef
så bedöfvande, att Dunant måste lämna salen för att låta
tillsluta alla fönster och dörrar, som vette till den af en
larmande folkmassa fyllda gården, ja, han måste till och
med i den stora vestibulen underhandla med en stor skara
upphetsade människor, som, utom sig af raseri, voro
färdiga att storma in i konferenssalen i den tro, att
medlemmarna af stadens råd nu som vanligt befunno sig därinne.
Blott med yttersta svårighet läto de öfvertala sig att
återvända med oförrättadt ärende. De fullmäktige läto sig
under tiden, trots det växande larmet, icke bringa ur
fattningen, utan satte sina signaturer under den för
mänskligheten så viktiga konventionen, hvarefter de så obemärkt
som möjligt en och en aflägsnade sig från det belägrade
rådhuset. “General Dufour och jag“, skrifver Dunant, “voro
de sista som lämnade rådssalen. Jag lät hämta en vagn
och förde skyndsamt kongressens vördnadsvärde ordförande
i säkerhet till hans hem, hvarpå jag ännu en gång
återvände till rådhuset och där träffade de erforderliga
anordningarna i och för bortförandet af kongressens dyrbara
papper och handlingar. Man befarade då allmänt, att det
ännu samma dag skulle komma till handgemäng och
blodsutgjutelse på gatorna.“
Afslutningen af denna så betydelsefulla kongress
firades, sedan folkrörelsen i Genève hunnit att lägga sig, med
storartade fester, gifna för makternas fullmäktige, dels af
förbundsrådets president herr Dubs, dels af herr G. Moy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
