Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Dukobortserna och Molokanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uslingar som de.»[1] De gregos i hundratal,
gisslades med knutpiska och sändes till
grufvorna i Sibirien, och stundom blefvo de på ett
barbariskt sätt stympade. När Paul I blifvit
mördad, och Alexander I uppstigit på tronen,
fingo de en tids lugn; men då den tyranniske
Nikolaus I uppstigit på tronen i dennes ställe,
inträdde den mörkaste perioden för
dukobortserna och molokanerna. År 1826 — första
året af sin regering — utfärdade han en ukas,
att alla krigsduglige dukobortser och molokaner
skulle träda i krigstjenst och alla de öfriga
förvisas till Sibirien, samt vidare att dessa
rekryter skulle sändas till Kaukasien, hvarest
ständiga krig fördes med de cirkassiska
folkstammarne. Detta var ett förfärligt slag för
dessa sekter, hvilka båda af religiösa skäl helt
och hållet förkastade krigsväsendet. De
vägrade icke fullgöra de fredliga hvardagssysslor,
som tillhörde krigstjensten, men när de stäldes
ansigte mot ansigte med fienden, kastade de
sina vapen till marken och vägrade marschera
fram till strids eller affyra ett enda skott mot
en medmänniska. Härför fingo de utstå de
förfärligaste straff, hvarunder de ofta ljöto döden.
Likväl kunde de ej förmås att lyfta ett
mordvapen mot en medmänniska. Slutligen måste
anföraren för den kaukasiska hären bedja
kejsaren att icke mer sända honom några
anhängare till dessa sekter, hvilka genom sitt
exempel och sin propaganda »demoraliserade»
soldaterna, ty öfver alt, dit de kommo, vunnos
proselyter. Från Sibirien rapporterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
