Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Leo Tolstoys Läror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett annat oemotsägligt vilkor för lycka är
arbete af fritt val och med lust; kroppsarbete,
som alstrar god matlust och en sund och
stärkande sömn.
Ett ytterligare vilkor är ett fritt och
lefvande umgänge med alla olika klasser af
människoslägtet.
Ännu ett annat och femte vilkor för lycka
är helsa och en naturlig och smärtfri död.
Äfven här gäller, att ju högre en människas
ställning är, ju mindre möjlighet finnes det för
henne att komma i åtnjutande af dessa
välsignelser.
På samma gång som Tolstoy förkastar en
hel del af hvad teologerna och kyrkan lära
om Kristus, yrkar han likväl mer än någon
annan på obetingad lydnad för Kristi bud.
Kyrkan, sådan hon nu är, anser han vara ett
oting. Den rådande föreställningen om
kyrkan måste utrotas; kyrkan endast skymmer
bort Kristus.
»Alt hvaraf verlden för närvarande
lefver..., alt hvad som för verlden framåt, alt
detta fördömer kyrkan... I våra dagar
fortskrider människoslägtets lif på en väg, som
löper alldeles utom kyrkans inflytande. Kristi
lära, som bestämmer och förklarar lifvet, står
nu såsom den stod för aderton hundra år sedan
inför verlden.»
»Men kyrkan har öfverlefvat sin tid, och
verlden har ingen förklaring på sitt inre lif.»
»Vi måste nedstiga på samma ståndpunkt
som de människors, hvilka vi vilja hjelpa, och
blifva ett med dem — icke såsom änglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
