Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd af de gammaltestamentliga psalmer, hvilka, satta i
meter, hufvudsakligen ligga till grund för de Skottska
presbyterianernas gudstjenstsång. Dessa psalmer läsas i alla
skolor. Då på sednare tider åtskilliga christliga hymner
mer och mer börja finna plats inom det gudstjenstliga
området, hafva dessa understundom, afgjordt mer än förr,
fått en betydelse inom religionsundervisningen. Den
egendomligt Skottska åskådningen torde dock fortfarande vara
den, att intet bör komma vid sidan af och i bredd med
dessa i ordets egentliga mening inspirerade psalmer och
att barnen egentligen i dessa bekomma ren föda för sina
själar. Det utmärkande draget af religionsundervisningen
i Skottland synes mig vara föreningen af bokstafiig
kateketisk noggrannhet samt förtrolighet med bibeln. Denna
hemmastaddhet med Skriften ådagalades dock mer deruti,
att barnen visste, hvar en vigtig utsago stod att finna, än
deruti, att de kunde stället utantill. Man fordrade mer
förtrogenhet med skriftinnehållet, än med ordalydelsen, och
öfverhufvud rådde ett mera fritt och tänkande, tanken
uppfordrande sätt att begagna den heliga boken.
Den genom tillfälliga förhållanden mycket begränsade
tid, vi på hemvägen kunde egna åt enahanda iakttagelser i
Danmark, medgaf, till vår lifliga afsaknad, icke något djupare
eller, mångsidigare ingående i det vigtiga ämnet. Att i
Danmark bland de allvarligt sinnade en lyftning inom den
ifrågavarande sferen önskades och redan pågick, syntes mig
emellertid vara tydligt. Att uti det en tid allmänt gängse bruket,
hvilka fördelar detta än kunde innebära, fanns, något, som
behöfde ändras, förädlas och till och med undanrödjas,
erkännes af dessa. Men på samma gång kunna de ej godkänna
den religiöst pedagogiska riktning, som pä ett naturligt sätt
utvecklat sig ur den Grundtvigskå åskådningen. Denna, som
härleder allt i christendomen, ej så mycket från den Heliga
Skrift, som från den muntliga traditionen, föres med
lätthet derhäh, att från undervisningen aflägsna allt
gedignare arbete. Talet på dem, som tillhöra nämnda
riktning, må ej; vara så stort, men dess inflytande på under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
