Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Den lycklige trädgårdsmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även intagas av det öppna naturväsendet hos den unge
mannen, vilken dessutom, i egenskap av f. d. student,
ägde bildning och kunskaper vida övervägande hennes, enär
på den tiden ett stackars fruntimmer, om också av rik och
förnäm familj, vanligtvis ansågs ha lärt tillräckligt, om
hon försvarligt kunde spela en kadrill på klaveret och
hjälpligt parlera fransyska med sin kavaljer på balen.
Med ett ord, vår unge trädgårdsmästare hade redan
förstått göra sig oumbärlig för sin sköna och förnäma
härskarinna. I sitt ostörda lugn hade hon blivit barn på nytt,
och glada barn fika efter glada jämnåriga lekkamrater.
»Som sagt är, min överste-kammarjunkare, vad skola
vi ta oss för i dag?» upprepade friherrinnan.
»Något nytt nöje eller tidsfördriv förmodligen», svarade
Anders.
»Ja visst ... men så hitta på något ... ni har en
förträfflig smak, min vän.»
»Hennes nåd har givit mig tillstånd att säga allt vad
jag tänker», yttrade ynglingen.
»Ja, och jag tänker inte ta det tillbaka.»
»Nåväl ... Jag får då påminna om det löfte, ni gav
edra underhavande vid er ankomst till Rosenholm.»
»Vilket löfte?» frågade friherrinnan.
»Löftet att göra edra underhavande ...»
»Ja, ni har rätt ... jag hade glömt detta löfte»,
genmälde friherrinnan; »jag tackar er, min vän, för det ni
påminde mig därom ... Men ... men vad skall jag göra
för att befordra mina underhavandes lycka?»
»Ni börjar med att besöka godsets bönder och torpare
för att göra er bekant med deras omständigheter ...
Sedan kan ni taga någon kännedom om gårdens förvaltning
eller skötsel ... Det skadar aldrig en possessionat att ha
åtminstone lika mycken reda på sin egendom som
inspektoren ... Därigenom kommer man i tillfälle att, på
samma gång man förbättrar sin egendom, även förbättra sina
underhavandes villkor ... Jag är övertygad därom, att
alla de nöjen, hennes nåd hitintills njutit, skola bli en
obetydlighet mot nöjet att befordra de sinas väl.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
