Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Den lycklige trädgårdsmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av lustfärder till grannarna, på tvenne dagar icke haft
tillfälle att träffa.
Hon lade handen på orangeridörren för att öppna den,
då hon hejdades av en skarp ordväxling inifrån.
»Slyngel! Vet du inte, vem du har framför dig?»
hördes ryttmästarens skrällande röst.
»Jag trodde först att det var friherrinnans bror»,
svarade den unge trädgårdsmästarens stämma; »men det
ohövliga tilltalet gör, att jag nu tvivlar därpå.»
»Den där är mogen för sina fem och tjugu», hördes
greven anmärka.
»Säg snarare femtio», rättade ryttmästaren, »och jag
hade min själ lust att ...»
Friherrinnan hastade in i orangeriet och fann sina
gäster i hotfull ställning emot den unge mannen, som mätte
sina begge motståndare med trotsiga blickar.
»Vad är det? Vad är orsaken till denna obehagliga
tvist?» ropade friherrinnan, flyttande sina ögon från den
ene till den andre.
»Åh, det är ett lappri, fru syster», svarade ryttmästaren.
»Vi höllo bara på att lära den där figuren seder.»
»Den oförskämdaste junker jag sett», vitsordade
greven.
»Men sag då, Anders, vad har då hänt?» frågade
friherrinnan, ytterst orolig.
»Herr ryttmästaren bröt de fyra druvklasarna i innersta
rummet», berättade trädgårdsmästaren med återvunnet
lugn, »och jag vågade blott anmärka, att det var synd att
bryta dem, dels därför att de ännu inte äro mogna och
dels för det att hennes nåd särskilt anbefallt mig att vårda
dem ... Något annat har jag inte sagt, men det var
tillräckligt att förmå de bägge herrarna utfara mot mig i de
grövsta tillmälen.»
»Om du inte tiger, din slyngel», utropade ryttmästaren,
»skall jag ta mig tusan, lära dig hålla tungan!»
»Ni har ingen rättighet att vara min lärare, och ingen
kan tvinga mig att bli er elev», svarade Anders.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
