Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Peter Myndes backe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den kritiska ställning, varuti den unge löjtnant, som var
befälhavare, naturligtvis befann sig. Men oaktat tvenne
timmar förgingo, ankommo därunder varken förstärkning
eller förhållningsordres.
Statens överhuvuden voro huvudlösa i det ögonblick, då
de minst av allt bort vara det.
Emellertid växer tumultet, och det har god tid på sig
att växa. Stadshusets fönsterbågar darra för de
uppslungade gatstenarna, och varje träffad ruta beledsagas av
vilda bifallsrop. Vakten vid det närbelägna Södermalms
torg rycker fram och förenar sig med den trupp, som är
uppställd utanför Stadshuset.
En sjöman, helt säkert med många sönderslagna rutor
på sitt samvete, hoppar emot vakten. Hans grimaser äro
förfärliga, och han svänger de väldiga armarna liksom till
boxning.
Förmodligen är det genom grimaser och pantomimiska
armrörelser som ett uråldrigt rike bringas till branten av
sin undergång och en hjältekonungs tron ramlar, ty en
gardist lägger an på den fruktansvärda rebellen.
Skottet brinner av, och sjömannen, träffad i underlivet,
störtar vrålande till marken.
En människa, dödad av maktens blinda redskap mitt
framför ögonen på en upprörd folkmassa, är luntan,
kastad i krutdurken. Raseriets demoner skaka sina facklor,
och gatstenarna, hopens enda vapen, riktas mot
soldaterna.
Dessa, för svaga att emotstå de påträngande massorna,
draga sig tillbaka in i högvakten och sticka ut till försvar
genom de öppnade portarna sina bajonetter, glittrande
skyltar för ett sjunkande mod.
Klockan slog halv elva i Maria kyrktorn. Knappt hade
metallens ljud förklingat, förrän kanonlavetternas dån,
i förening med slamret av hästfötter och taktmässiga steg
av marscherande, tillkännagav, att en betydligare
militärtärstyrka både till häst och fot var i antågande.
Folkmassorna flydde och kastade sig in åt de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
