Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Två unga änkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska täck och intagande varelse samt barnlös till på
köpet. En ung, vacker, rik och barnlös änka! Kan man
tänka sig något pikantare? Fru T. och löjtnant v. K.
ansågos av alla för ett förlovat par, ehuru förlovningen
icke ännu var eklaterad och inga lyckönskningar
följaktligen emottogos. Det var också rätt. Man bör aldrig
eklatera en förlovning under det man vistas vid en
hälso-ort, ty det stör allmän trevnad och kan menligt
inverka på de övrigas hälsa.
Bland de mindre bemärkta badgästerna fanns även en
infanterilöjtnant vid ett lantregemente, Gustaf B.,
visserligen ung, men till det yttre en ganska vanlig
människa. Som han icke genomgått Karlberg, var han på
sin höjd en ganska medelmåttig dansör, vilket gjorde
honom föga användbar i dansen. Men han var något
musikalisk och fick spela dansmusik, när det behövdes, och
som han hade någon fallenhet för det teatraliska, så var
han självskriven sufflör vid societetsspektaklerna.
För övrigt ansågs han för en stilla och beskedlig ung man,
som var med om allt utan att skjuta sig framför i något.
Liksom bandet i blomsterkransen, syntes han nyttig, men
utan synnerligt värde för resten.
Infanteriuniformen är också för mycket förenklad.
Sedan man borttagit epåletterna, vilket så betydligt
förminskat axelbredden, kan man knappast skilja officerare
från underofficerare. Konungen, landets ståtligaste
kavallerist, har verkligen varit för styvfaderlig mot de
stackars officerarna vid indelta infanteriet. Det är nästan
bara det välsignade mörkblå klädet och nästan intet guld.
Nödgas man nu därtill bära den s. k. bersaglierihatten
med de breda bårderna och hönsfjädrarna, ser man ju
nästan ut som en fågelskrämma. Vem vill bli officer på
sådana villkor? Vem vill bli en fasa för fågelsläktet,
vartill en och annan vill hänföra våra glänsande
paradisfåglar i amazonhatt och krinolin?
Möjligt är att vår infanterilöjtnant också hade ett
fördelaktigare parti i kikaren; men officerarna vid indelta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
