Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - En firad och eftersökt gäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man betalade kontant. Korteligen, nyttan var förenad
med nöjet.
Det var givet, att en större affärsman, som på detta
sätt uppträdde, snart skulle väcka det största uppseende,
och redan samma dag han kom hade stadens köpmän en
större aftontillställning för honom, där det gick hett till
under sköldarna. Köpmannen från huvudstaden var,
ehuru en av börsens furstar, dock icke en av dem som
ser småstadskrämaren över axeln. Han drack brorskål
med en av de förmögnaste och mest ansedda, och ehuru
han icke gick lika långt vad de övriga beträffade, intog
han icke desto mindre alla genom detta sätt att vara,
som man endast förvärvar sig på Stora sällskapet i
Stockholm. Hans skål dracks, himlen vete hur många gånger,
och det knäcktes lika många halsar på champagnebuteljer
som det fanns halsar att tömma dem. Hela sällskapet
följde honom hem till gästgivaregården, och utanför hans
fönster uppstämde fyra unga brädhandlare en serenad till
hans ära. Den högtärade gästen hade den artigheten att
bjuda alla sina nya vänner upp till sig på en sängfösare,
varvid man fick tillfälle att beundra de dyrbaraste
toalettpjäser, alla av silver, och kontrollerade, det förstås.
Skulle väl chefen för en större handelsfirma fara land och
rike kring med nysilver! Sedan man fått sina
sängfösare och det i flera omgångar, begav sig en var hem till
sitt, görande med benen det vanliga korstecknet, vilket
anses för en lämning från den katolska tiden och som,
trots Uppsala mötes beslut, bibehåller sig envist ännu i dag.
Följande morgon samlade sig sällskapet för att ånyo
begiva sig till gästgivaregården, där de ämnade överraska
sin högtärade gäst på sängen och därefter taga honom
med sig på en större frukost hos borgmästaren, vilken,
aftonen förut hindrad att göra bekantskap med lejonet
från Stockholm, nu önskade se honom hos sig. Men just
som de skulle gå in genom porten till gästgivaregården
körde ut därigenom en vanlig bondvagn med parhästar.
Några personer sutto däri, och bland dem igenkände man
genast länsmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
