Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Ett hemskt minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avsked och gick, utan att få återse värdinnan, vilket hade till
följd att jag förlorade all lust att förnya besöket.
En dag — det var knappast fjorton dagar därefter —
blev jag icke litet häpen, när jag vid genomögnandet av
dödsannonserna i en tidning fick se, att grosshandlaren
S**s »ömt älskade maka» stilla avlidit i en ålder av nitton
år och några månader. Det gör alltid ett nedslående
intryck, när en ung människa, som man personligen känt,
nedstiger i graven, men jag greps så mycket djupare
därav, som jag då erinrade mig, att jag endast några dagar
före detta dödsfall sett och hälsat på den unga frun ute
på gatan. Hon hade då varit i sällskap med en ung herre,
men som icke var hennes man, och jag hade särskilt lagt
märke till, att hon vid detta tillfälle visat ett ansikte vida
mer glatt och strålande, än när jag såg henne tillsammans
med mannen.
Kort därefter sammanträffade jag med änklingen och
skyndade att beklaga honom för den djupa, oersättliga
förlust han lidit. Han förklarade sig tacksam för mitt
deltagande; men jag trodde mig märka, att han var mer
orolig än lidande, mer ängslig än sorgsen, och ju mer jag,
med anledning därav fixerade honom, desto skyggare
syntes han. Min blick besvärade honom på det högsta;
också undvek han mig alltid, när vi sedermera någon gång
händelsevis möttes.
Snart hörde jag, att S** hastigt realiserat sin
förmögenhet och lämnat landet, utan att någon av hans närmare
bekanta visste vart han begivit sig. Hemska rykten
började löpa kring om honom och hans förhållande till sin
avlidna hustru, men försvunno snart spårlöst i virveln av
de händelser, som inom ett större samhälle alltid hopa sig
på varandra.
Det var samme S** jag mötte i Köln och Hamburg. Att
han även vid dessa tillfällen tycktes vilja undfly mig,
bevisar att han ännu förföljdes av något, som man icke kan
undfly, det onda samvetet. De flesta brott, liksom de flesta
dygder, känner ej världen, och ändå är vad den känner
tillfyllest, åtminstone vad de förra beträffar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
