Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - En gradpasserare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men nog hade han givit flera än ett hundra lektioner,
innan den blygsamme unge mannen vågade fram med sitt
hjärtas allegro vivace, i vilket hans elev lika livligt
instämde. Vad deras unga hjärtan länge känt, det hade
tonernas harmonier lika länge förklarat, fast den väntade
pausen något dröjde.
Sällström, lyckligare än de flesta informatorer, vann
även föräldararnas samtycke. Att vara skicklig pianist
kunde icke vara något fel i deras ögon, ehuru det något
länge varit och ännu är det i mångas, i synnerhet då man
friar till deras döttrar. Men att gifta sig på
informatorsyrket går likväl icke genast an. Tacka Gud man har plats
för informatorns tarvliga kappsäck, när han kommer
sättande på sin »rapphöna». Kommer han nu därtill med
hustru och kanske med barn, så blir det en förskräcklig
musik. Det fanns en tid, då vilken som helst ansågs
duglig till lantbrukare, pianospelare icke ens undantagna;
men sedan lantbruket blivit ett slags vetenskap, vartill
fordras både lust och studier, går icke heller detta rätt
väl i spann, även om årsväxten är aldrig så god eller
priset på egendomarna stiger, vilket senare numera icke är
att förmoda.
Däremot fanns det ett annat vida bättre yrke, för vilket
nästan varje ung man har lust, och de unga damerna det
icke minst, nämligen militäryrket. När man väl blivit
underlöjtnant och fått en kunglig fullmakt, är man ändå en
man i staten och åtnjuter ett visst anseende. Lönen räcker
knappast till uniformen, men man har gott om tid och
tiden räcker till för allt. Man bevistar mötena under
sommarmånaderna, hjälper sina svärföräldrar med att
räkna sädesskylarna om hösten, spelar quatre-mains med
sin unga hustru om vintern, med eller utan pauser, gör
vårtiden en tur med henne till huvudstaden för att
tillsammans höra en opera av någon mästare, som man
redan hemma gjort bekantskap med. Kort och gott, allt
skall nog bli bra och allt är också bra i hoppets värld, där
inga skilda årstider finnas till, där allt är evig vår och evig
dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
