Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [Andra berättelser]
- Vådan av att vara skådespelare på landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅDAN AV ATT VARA SKÅDESPELARE
PÅ LANDSVÄGEN
Mången i landsorten torde ännu erinra sig den
kringresande skådespelaren Hall, även kallad teaterdirektör,
ehuru hela hans trupp för det mesta inskränkte sig till
hans egen person. Han var liten till växten och icke
heller mycket stor som aktör. Hans mun var något sned
och hans ögon vindade, vilket ej rätt väl anstod en père
noble, en konstart som han ansåg sig bäst passande för,
åtminstone på äldre dagar, ty i sin ungdom skall han,
märkvärdigt nog, ha varit ypperlig som älskare. Han lär,
efter vad han själv och andra omförmälde, en afton efter
sitt uppträdande i en mindre stad såsom Don Carlos, ha
blivit av stadens fruntimmer dragen hem i vagn,
nerbäddad bland blommor. Stadens borgmästarinna, som
mottagit honom vid hans port, hade ur ett hennes man
tillhörigt horn, silverbeslaget och för tillfället fyllt med
mumma, druckit hans skål och hållit ett tal på vers, som han
naturligtvis alltid var färdig att recitera, men varav vi
endast minnas följande:
»Ja, systrar, till en högtid er förenen
för första älskaren på svenska scenen!
Du ädle, tag emot vår hyllning nu!
Lär våra män att älska så som du!
Det bör likväl läggas till, att Hall på den tiden
varken var snedmynt eller vindögd, utan tvärtom en ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/renskriva/0157.html
