Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1796 d. 18-33 juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öar i Söderhafvet. Man är en förvillad comet, som i ohyggliga rymderna stöter på stjernorne.
Bönderne tycktes herreartade i drägten. De bära kläder af
ljusblått eller ock grått valmar, beprydt med messingsknappar i stället för häcktan, och jackans snidt var på aflagd engelska eller på aflagd franska.
Här röjdes bland allmogen den osmakliga apningsvanan utan
behof. Bönderna tro sig fullborda en skyldighet, när de uppdraga sprätthökars fordna drägter, engelska och franska till klippningen, dem deras egna bönder [1] alldrig nyttja eller villja nyttja.
Apning från apor.
Ty bondens klädnad, äfven som soldatens, bör vara en riktig
beklädnad och ej ett spöke af vålnad. När bonden visar sig i en skådespelsråck, med rakt hår och trädskor, blir denna förening outsägeligt löjlig.
Det är besynnerligt med oskulden. Den blir som dygden djurisk, när den går för långt.
Utlänska almogen har ej apningsfelet, hvilket fel härrör af
brist på kraft af hvad som stämplar en nation. Ingen piga i Paris har nånsin trädt en spittsig klack, då vår goda bondgumma satter straxt i purp(ur) hvad en drottning brukte af gulltyg.
Detta vittnar om en dålig enfald. Man tror sig brottslig att ej vara lik andra, då man redan fick äran att vara Guds beläte.
Alla hus voro af träd, efter här fants träd; men som ej
skogarne voro grofva, blefvo väggarne tunna.
Marken är ej ofruktsam, men odelad och ouppbruten.
I allmänheten föder bönderne sig af trädarbeten. De äro således handtvarkare, och hos dem hvilar således jorden, tills skogen är all.
Här voro de alla gladast och muntrast jemförelsevis mot
slättbonden, som är jordarbetare. Det ser då ut, som vore jordbruket för plumpa meniskjan och som handtvärket skulle odla henne. Kanskje så är. Den ena vågar sätta förståndet i utöfning, den andra bäfvar, om intet han åtföljer sedvana utan begrepp. Men om jordbruket blefve stäldt i vettenskap, att man kunde så befalla sin jord som sitt värke, kunde munterheten medfölja en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
