- Project Runeberg -  Fem dagars resa i Skåne för att se och hämta rörelse och förargelse /
9

(1871) [MARC] Author: Carl August Ehrensvärd
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1796 d. 18-33 juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åkerman vid plogen såväl som en timmerman vid huggjärnet. Men innan dess blir altid åkermannen moraliska grannen till vilden.

Så länge landtbrukaren endast bäddar naturens säng, i hvilken sommaren gjör sitt biläger, fordras intet stort snille i yrket, endast städerskans flit. Men när i denna ännu ouppodlade vettenskap man kanskje framdeles uppfinner lämpan att leda jordens vanliga kjärlek till en anmodad låga, så bekommer landtbrukaren samma driftiga snille och den munterhet, som igenkjännes i alt annat fabriques folk.

Näringsämnet ger åt folket deras varelseton, ger dem en viss tackt, ett visst handlag att kjänna och att föra sig. Man ser, att snillet liksom uppöfvas vid födkrokar, mer än vid landtbruket.

Landtbrukaren bereder värkstaden åt naturen, som arbetar.
De andra måste utarbeta sakerna sjelfve. Det händer, att
landtbrukaren blir inspärrad i vana, då bärge- och skogsboar lefva med opplyfta ögon.

Altid den som tänker lefver i ett tillstånd, liksom det vore någon klok han åtlydde. Den som endast skjördar och bär in lefver i mörker. Den som arbetar lefver ock med snille. Den som plumpt skjördar är tyrann. Den som förtjänar är dygdig. En tyrann är altid sträf och treskande. En dygdig altid älskansvärd och uppodlande.

Nu sedan dygden öfverlämnat sin thron åt snilleledigheten
vinner man ingenting genom den oskullden, som fordom tillhörde landtlefnaden. Bränvinet bar blifvit rikets vinst, och samma vinst har tillskapat en annan blod. Där fordom landtmannen ägde sin oskuld, där hvälfter nu afvund och påstående. Hans hjärta är biktadt och ej annat än groft, och hans lystnader gjör honom oro. Sådant förändras alldrig mera, men denna gjäsning kan förhjelpas ur den stråtväg, som nu blifvit en vana, in uti en upplysning, som
befordrar framstegen till låflig vinst.

Jordarbetarn i Skåne är trög och ljumsk. Som han får alt af sin jord till skjänks, tror han afvunden åtföljer honom. Han har ett godt luftstreck och en obillig jordmängd. Han sofver och örterne växa. Han har mer än nog och har öfverflöden utan åtgjärd af snillet. Det tillskapar kjänslan af ett välde, som altid förstenar.

Men oppe i Svärget, där genom efterdömme från herregården
och genom ringheten af ägor, åkerbrukaren lyftes ur dvalan till tankarne och till idoghet, finner man inbyggaren mera rapp och nöjd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:42 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resaiskane/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free