- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
80

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen, där de framgingo i processen, så piskade och pinade,
att det vid vart slag dånade i kroppen och lät: smack,
smack, smack, tri slag allt i sänder vardera, pustandes
därvid någre gångor. Och medan de något litet pustade och
uppehöllo, så sutto taggarne fast i ryggen. Men så kan
tänka, att de ryckte dem strax ut igen och dängde tri slag
till igen det mesta de orkade, så bloden rann på gaturne
efter dem. Ja, den som mest orka sig slå och värst
tractera, han räknas för heligast och Gudi kärast, så att den
som så sig tracterade och slog, att någre skulle å
sidlyktone utur klostret bära honom halvdöd hem, ja den har
därigenom förtjänt och förvärvat sig himmelriket. Men
den som därigenom orkade slå och tractera sig till döds,
han skulle få sitta främst i himmelriket. Jag tror, djupast
uti det mörka rummet. De skonte sig sannerligen, som
mig tyckte, ingendera. Man kan ock tänka, det var ingen
tid därtill, ty de vilja alla sitta främst i Guds rike, därom
de då tävlade och tröstade sig därmed och sade: »Efter
Kristus har lidit, så måste vi också lida.» Uti denna habit
vore desse, som piskade sig, klädde, nämligen : deras kropp
var överdragen med buldan?, så slätt åt livet, som det
varit klistrat dit, ja armar, lår, ben samt ansikte med.
Allenast för ögonen, mun och näsan voro små hål uppå
buldan, att de fingo se och andas, vilken buldan lopp sedan
spitsig upp över huvudet som ett spitsigt torn, däruti
bomull instoppat var, så att det höllt sig styvt ändaståendes.
Och mitt uppå ryggen var ett stort, trint hål på buldan, så
vitt som ryggen var breder till. På det stället på bara
kroppen så piskade de sig. 8 Efter desse följde uti
ordning, två och två, umtrent 400 stycken uti side och vite
skjortor klädde, med stackotte, gullfärgade peruker samt
store förgyllte och försölvrerade vingar vid axlarne
fastfäste, vilke höllo ock en träfflig, skön musik. 9.
Här
! ett slags grovt säcktyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 21:57:56 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resanyasv/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free