- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
115

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då de hörde sine namn, höllo de mycket därav, men när
någor nämndes, som döder var, slogo de neder huvudet.
Därmed hölls upp.

Och sedan begynte en annor tala, sättandes sig mitt på
bordet, och bad om en farkost till läns, därmed 2 av de
vilde ville draga neder åt Hornkilen till Teutackan, en
stor Sackiman, och bedja honom taga igen[1] det onda,
manitto, i. e. den elake[2], som han hade sänt i vårt skepp och
runt om skeppet, eljest skulle både vi och alle dö. Lät
sägas dem, att i går sändes dit en farkost och hade nu
inge flere, frågandes ock, hurudant de det onda hade sett.
Sade de: »Som en eld runt om skeppet.» Lät sägas dem,
att det var intet annat än salt vatten, som så gnistrade och
hela vår resa så gnistrat hade. Då vart den vilde mycket
vred och sade till vaktmästaren Joris von Dijk[3], som
tolkade: »Nu är du galen, din gamle narr! Du plägar alltid
förr säga, att jag ljuger, men nu ljuger du, så det tager
något. Haver jag icke och någre sett det?» Men han
sade därpå: »Du kan väl hava sant. Jag hade icke trott
dig vara så klok! Jag är därpå intet så klok.» När han
det roset fick höra, sedan gav han sig helt väl tillfreds.
I medler tid sattes nu på golvet två store kättlar och andre
käril, fulla med Sappan, i. e. gröt av majs eller indianiskt
vete, som där växer, men de störste, Sackimen, blevo
sittandes, och det ringare folket åto sig därav bukfulle. Men
när de store Sackimen gingo bort, begärade de att få slå
resten i två kättlar och bära dem ut på markene att äta,
det dem blev efterlåtit[4].

När de nu bortgångne voro, reste vi till Fort Kristina
igen, där de engelske, som från Virginien komne voro, oss
avvartade[5].


[1] trolla bort
[2] d. v. s. djävulen
[3] van Dyck
[4] beviljat
[5] inväntade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free