- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
152

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu vädret av hjortar, om jag eljest ville bemöda mig att gå
därefter», vilket de kristne i förstone intet tro ville, förrän
de följde dem och fingo se, att de hade (sagt) sant.

Eljest äro de uti skjutandet så perfecte ’, att det intet kan
slå dem fel. Och så armstarker är vilden, att han förmår
öra ett bågeskott med en båge så långt, som ingen bössa
skall kunna gå, då han sina lemmar så extenderar ?, att
dagen lyser emellan armlederne på honom. Nöär en kristen
brottas med en vilde, kommer han icke om ryggen med
honom ”, intet har ” han göra emot hans armar.

Indianernas sätt att fånga duvor.

De vilde bruka ock en artig invention att slå ihjäl duvor
hopetals med stor behändighet. När nu duvorne komma
flygandes, som kunne väl vara någre hundrade par uti en
hop eller följe, då sätta de sig gemenligen nid att vila uti
det största och högsta trä, som de finna för sig. Så have
de ock den arten, att uti det trä, som de äro vane en gång
att vila sig, så söke de ock gärna en annor gång dit igen.
När nu vilden märker, var de hava vant sig att vila, går
vilden och kringhugger samma trä, så att det står allenast
på kärnan. Då nu duvorna komma dit igen att sätta sig
nid, så kunna de omöjeligen sätta sig så jämnt i träet, att de
väga lika på var sida, varigenom träet tynger då omkull
och slår så ihjäl en stor myckenhet av dem, ty de kunna
icke månge uti en sådan furio för kvistarne och lövet skull
salvera sig eller flyga undan.

Svaner och vildgäss vanka där ock överflödigt att skjuta.

Indianernas sätt att fiska.

Kap. XVIII. Om de amerikaniske wvilde människors
fiskefängande.

Not, nät, krokar, slant eller drag veta de intet att bruka,
utan överst upp i kilarne eller de inlöpande åer av rcviret

1 (egentligen fullkomliga) styva ? utsträcker ? d.v.s. får livtag ’ kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 21:57:56 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resanyasv/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free