- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
197

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svar. L. svarade: »Den äran bevisas intet den stråtrövaren
i denna afton av mig. Jag skall i morgon först tala med
Hans Furstliga Nåde. Sedan får jag och den stråtrövaren
inför krigsrätten väl talas vid.»

Nästa dag fick L. med sin konvoj marschera upp på
slottet. Efter en timmes väntan i vakten fick han företräde
inför kurfursten. Denne frågade först,.om han var den
svenska ingenjören, som löjtnant Ernst von Vehling hade
utspolierat, och befallde därefter en kapten, att genast
arrestera denna löjtnant i hans kvarter. Kurfurstens
sekreterare fick befallning att sända konvojen tillbaka till Wismar
med ett brev till guvernören. Därefter befallde kurfursten,
att L. skulle inkvarteras i staden på hans vägnar under
bevakning av en underofficerare och några musketerare, till
dess hans sak var slutförd. Han fick nu bo på en
vinkällare, där både han och de officerare, som dagligen besökte
honom, blevo mycket väl förplägade, och där han fördrev
tiden med att spela kort med värden.

Han längtade nu att få höra, huru hans motpart var till
mods. På värdens inrådan gav han därför en gammal man,
som »plägade allestädes gå omkring på källarna att dricka»,
t/, riksdaler, för att han skulle gå till von V :s kvarter, där
det »tappades både vin och mumma»>, och »utforska vad
som bodde i honom, sorg eller glädje». Efter ett par
timmar kom denne tillbaka och sade: »Han sitter och gråter
som ett barn.» Då L. ej ville tro detta, svor den gamle
högeligen därpå. Då blev L. vid ett bättre mod och
hoppades, att hans sak skulle få en god utgång.

När L. följande dag kallades upp till slottet, voro många
höga officerare församlade. Kurfursten sade, att löjtnant
von V. nekade till L :s beskyllning och frågade: »Huru
menen I därmed avlöpa vill, om I kunnen intet honom sådant
övertyga?» L., som trodde, att kurfursten ville hålla med
de sina, blev då »något misslynter» och svarade: »Om jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 21:57:56 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resanyasv/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free