Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
"som lik var Menmskones Son", hans käre
mästare, omgifven af sju ljusastakar, kvilka Han
sjelf förklarade vara de sju Asiatiska
församlingarne, och med sju stjernor i sin hand, hvilka
Han förklarade betyda de sju församlingarnes
lärare. Här var det som Johannes fick
emottaga de särskildta helsniugarna till hvar och en
af dessa församlingar. Här var det som han
sedan fick nedskrifva efter Mästarens dictamen hela
den underbara bok, som fått namn af Johannis
Uppenbarelse.
Vinden hade nu saktat sig, men hafvet
rullade i långa och djupa dyningar, hvilka satte
vårt fartyg i stark rörelse. Mot middagen
passerade vi Rodus, den sista af Archipelagens öar,
och hade nu hela det vida Medelhafvet
framför oss. Huru herrligt är ej det fria öppna
hafvet! Huru vittnar det ej om skaparens storhet!
Det är majestätiskt så väl då det lugnt och stilla
afspeglar på sin klara yta himlen, som hvälfver
sig deröfver, som äfven då det brusar i skyhöga
vågor, hvilka i hvart ögonblick hota att förstöra
den bräckliga farkost, som vågat sig ut derpå.
Mot aftonen började åter vinden att häftigt
blåsa och framrullade stora vågor mot fartygets
sida, så att sjögången under hela den följande
natten var starkare än vi någonsin haft den
under vår resa. Än vaggade fartyget åt ena
sidan, än åt den andra, än lyftes det upp på
ryggen af någon väldig våg, än sjönk det åter ned
i djupet mellan tvenne böljor, och det darrade
och brakade nu värre än någonsin förut. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
