Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
sagelse villigt reser sig upp igen, så framt han
ej anser sig blifvit lastad för tungt, ty då är det
nästan omöjligt att få honom att resa sig.
När alla våra kameler blifvit lastade, sände
vi dem i förväg, och endast de kameler, som
skulle bära oss sjelfva, lågo ännu qvar utanför
hotellet, medan vi gjorde upp våra räkningar.
Inom en kort stund blef allting klart; vi sade
farväl åt de vänner och bekanta, som
infunnit sig för att se vår afiard, och bestego våra
kameler för att börja denna egendomliga resa.
Af våra kamrater på Nilen hade M:r Pulling
redan återvändt till England, herr Due och M:r
Robinson voro ännu qvar i Cairo.
Vi måste nu säga farväl åt det vackra Cairo,
och när vi passerade förbi en park eller en
lummig allé, i hvars behagliga skugga vi ofta plägat
vandra under vår vistelse der, så dröjde ögat
länge dervid; vi skalle troligen aldrig mer
återse detta ställe, och ej på länge skulle vi återse
en växtlighet, yppig såsom denna; ty öknen låg
nu framför oss — dessa sandslätter, dessa kala
berg utan träd, utan grönska. Ja! det var nu
en verklighet, att vi skulle resa till det heliga
landet" genom den öken, om hvilken vi läst så
många underbara saker redan i vår barndom,
om hvars faror så många hafva talat och hvars
behag så många andra skildrat, vi skulle nu
sjelfva få tillfälle att se dessa ovanliga nejder
och att pröfva detta egna romantiska ökenlif,
och ännu kunde jag för min del knappt fatta att
detta allt var en verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
