Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
al’ en god s. k. Damaskus-sabel med röd balja
och rödt gehäng.
Hans temperament var ej fullt så hetsigt, som
Arabens vanligen är. Mot oss felade han aldrig
i sin höflighet. Vara tjenare uppretade honom
understundom sa, att hans vrede förledde honom
till handgripliga tillrättavisningar, hvilka äfven
några gånger blefvo ganska blodiga.
Han hade ett förträffligt sätt med de
Beduiner, med hvilka vi råkade i någon slags delo.
Han visade då alltid ett orubbligt lugn, hvilken
egenskap är nästan nödvändig lios en tolk i
öknen.
Han talade med lätthet ej mindre än sex
språk, nemligen Engelska, Fransyska, Italienska,
Grekiska, Turkiska och sitt modersmål: Arabiska.
I allmänhet hafva Araberna en stor lätthet för
att lära sig främmande språk.
Vanligen klaga resande i Orienten öfver
deras tolkars oredlighet och att de på allt sätt
söka roffa åt sig penningar, och visserligen kan
jag ej säga att vår tolk var alldeles fri från
detta fel; dock om han på ett eller annat sätt tog
af oss mera än han hade rätt till, var detta
ganska obetydligt, ocli lians goda egenskaper för
öfrigt gjorde, att jag för min del fäste mig rätt
mycket vid honom, och skulle jag någon gång
återkomma till dessa trakter, så skulle jag icke
önska något högre, än att åter få begagna min
kära Ali som tolk.
En af de dagar vi tillbragte i Nuklil,
samlade d:r Nickels våra Beduiner och höll för dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>