Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’217
Härpå återvände vi, för att nu rida direkt till
Jerusalem. Vi måste då först vända och rida
ett stycke åt söder, till dess vi kommo midt
framför Jericho. Här vände vägen åt vester och
förde oss åter in bland Judeens vilda berg, här
nästan vildare än dem, bland hvilka vi letade oss
fram till Döda hafvet. Den branta vägen
slingrar sig upp på hvita kalkstensberg och man
passerar förbi det ena svindlande brådjupet efter det
andra. Formationen på dessa berg är i sanning
den egnaste och vildaste, man kan föreställa sig.
Doctor Olin säger härom: "bergen tyckas här
hafva blifvit lossade från deras grundvalar och
skakade i stycken af någon förfärlig revolution
och sedan lemnade att förstöras af solens
brännande strålar." "De se sannerligen ut", säger en
annan resande, "som om elden gått öfver dem."
Vägen bland dessa berg är ansedd vara den
farligaste i hela Palestina, och här någonstädes
var det som Engelsmannen Sir Fredrik
Heniii-ker 1820 af Beduiner blef plundrad, sårad och
lemnad såsom död,
Fram på eftermiddagen hunno vi Bethanien
och Bethfage vid Oljoberget och återsågo vårt
kära Jerusalem. Från den sida vi nu kommo,
tog sig den heliga staden förträffligt ut. Nar vi
på Oljoberget kommit fram så långt, att utsigten
blef fri, sågo vi på en gång hela staden så godt
som under våra fötter. Hvilket intryck skulle det
icke göra, om man för första gången skulle
nalkas Jerusalem på denna väg och härifrån på en
Reseminnen. 1 ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
