Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring pakmo Strozzi, midt emot livilket vi bodde,
tidningsförsäljare snart sagdt dygnet om outtröttligen,
halfsjungando utropade: »Popolo di Firenze», »Gazetta
di Roma», »Fanfulla di Roma», »Gazetta dTtalia»,
»Popolo»! och finna, att alla dessa tidningar hade en
strykande afsättning. Ett annat, ej mindre betydelsefullt,
är, att det unga Italien, gent emot presternas
helgonbilder, öfverallt ställer statyer af sina stora män,
och uppkallar platser, torg och gator efter dessa. Till
och med på Italiens sedelmynt äro bröstbilder anbragta
af Columbus, Dante, Manin och Cavour. Skada
blott att de icke förmå popularisera dessa bedröfliga
små papperslappar, hvilka man finner ej blott med
valör af »una lira» (lika med 1 franc) utan till och
med på endast 36 öre, ja i Neapel, enligt uppgift,
ända ned till 10. Guld och silfvermynt är försvunnet
ur den allmänna rörelsen, allt köpes och säljes med
papper och med 13 % agio derå; detta är Italiens
svagaste sida, dess Achilleshäl. Kan Italien ordna sina
finanser, bringa jemnvigt deri i stället för det årliga
deficit och tillika ndnska sina tryckande skatter, då
är allt godt och väl och dess utveckling betryggad;
kan det icke detta, skall det gå en statsbankrutt till
mötes med alla dess ovissa öden och deraf följande
politiska slitningar. Derför bekänna vi oss också för
närvarande ega lika mycket intresse för dess mynt,
som för dess konstverk. Blifva de förra rätt talrika
af guld och silfver, skola de sköna konsterna än en
gång upplefva en guldålder i Italien, med nya mästerverk
af de snillen, hvarpå denna klassiska jord alltid
varit så fruktbar; blifva de det icke, skola de gamla
konstverken än vidare försäljas och kringspridas i
främmande land.
Det har blifvit ett mode att icke kunna tala om
Florens utan att nämna dess blomsterförsäljerskor, och
äfven vi få väl lof att följa med modet, men må till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
