Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tror att fru Groterjahn var nära att släppa lampan
af förskräckelse, då hon fick se sin käre morbror, och Paul
hoppade omkring på ett ben bakom henne: »Det är herr
baron von Unkenstein, det är onkel Bors!»
»God afton, Hanna,» sade den gamle vördnadsvärde
såpsjudaren till sin systerdotter, »jag kan ännu inte ge dig
någon kyss, jag ser ännu för nersmord ut. — God afton,
Lena! — Nå, det är rätt, hjälp mig först af med kappan!
Så där ja! Nu hänga vi henne öfver de båda stolarna vid
kakelugnen, så att hon torkar, ty om man borstar af henne,
medan hon ännu är våt, så biter smutsen sig så fast, att
man aldrig kan få ut den igen.»
Fru Groterjahn vred sina händer, herr Groterjahn såg
på sin hustru, och morbror Bors gick nu fram till sin
systerdotter Jeannette Groterjahn och sade: »Se så, Hanna lilla,
gif mig nu en kyss! — Jag skall också hälsa dig så mycket
från onkel Knapp.»
»Hur är det med honom?» frågade fru Groterjahn för
att säga något.
»Åjo, han gör skäl för namnet; det går knappt nog
för honom, krukmakarearbeten betalas inte heller mycket
för närvarande; han kan därför med knapp nöd dra sig
igenom.»
»Nå, huru är det med er, herr kusin?» sporde herr
Groterjahn.
»Tackar så mycket, herr kusin, min affär går ganska
bra; ju mera hyfsad världen blir, desto mera såpa förbrukar
hon. Det finns en karl, jag tror att han nu bor i München,
som heter Liebig; min doktor har sagt mig, att denne
Liebig gjort den upptäckten, att såpa och bildning höra
tillsammans, och sedan dess tvätta sig nu äfven alla sådana
med såpa, hvilka förr aldrig brukade tvätta sig.»
Paul hade härunder ställt sig mellan sin morbrors knän
och drog honom i det sträfva skägget: »Morbror, berätta
mig i kväll något om dina resor.»
Och Helena kom med en toddy och sade så mildt
och vänligt: »Försök, morbror, jag tror att den skall vara
i din smak.»
»Präktig,» sade onkeln, »präktig, Lena, bara en liten
skvätt rom till.»
Nå, det blef uträttadt, och Paul började nu åter: »Morbror,
berätta mig litet om Konstantinopel. Vi resa också dit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
