Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släppa mig, utan tvang mig att gå med sig, för att berätta
för honom om dig. Så många frågor han gjorde, och så
orolig han var för dig!»
»Nå, hvad frågade han då?» sporde den gamle och såg
sin son illparigt i ögonen.
»Hvad annat skulle han väl fråga, än om hur du mår,
om du trifs i Rostock och hvad du fördrifver tiden med?»
»Nå,» sade den gamle och hans ansikte hade en ännu
spetsigare min, »hvad svarade du då?»
»Jo, jag sade ...» — och här märkte Karl till sin
förskräckelse att han kommit ut på hal is, »jo, jag sade ...»
»Nå, det är just det jag ville veta. Hvad sade du?»
»Min far, jag har aldrig ljugit för dig och inte heller
för andra för att gagna dig, jag sade doktorn rena sanningen
och säger den nu äfven till dig. Jag sade, att du är
förargad dagen i ända och att du ordentligt söker att bli det.»
»Jaså! Och hvad sa’ han då?»
»Jo, min far, han skrattade och sa’, att det var alldeles
förträffligt, du skulle förarga dig riktigt grundligt; om glädjen
inte kan bringa en människa på andra tankar, så måste
förargelsen göra det.»
»Jaså! Det är väl därför ni skickat mig Jockum
Klähn på halsen, så att jag inte skall kunna bli fri från
förargelse?»
»Hvad tänker du på? Nej, så var det inte! Doktorn
har nu kommit fram med ett förslag och har uppmanat
mig att söka förmå dig till att gå in därpå. Man har
anordnat en sällskapsresa öfver Wien och Triest till Konstantinopel,
och doktorn tror, att detta skulle vara något för dig;
du skulle under resan komma tillsammans med en mängd
människor och få se någonting, och af din evinnerliga
förargelse här i Rostock skulle kunna bli en stor glädje i
Konstantinopel.»
»Hvad för slag?» skrek den gamle till och sprang upp
som en pil. »Jag? — jag — och Konstantinopel! Vill ni
då göra mig till en uggla? På gamla dagar till en uggla?»
»Min far, sätt dig ned,» sade Karl och omfamnade den
gamle, »förslaget är ändå inte så tokigt. Här kommer du
äfven tillsammans med främmande människor, med Bom ...»
»Ja,» inföll den gamle spetsigt, »med Bom och Om
och Som och Drom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
