- Project Runeberg -  Resan till Konstantinopel /
52

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Hvad har ni där?» frågade han vidare och tog efter
boken.

»Ah, det är en bok af en viss författare vid namn
Eugène Sue, och den heter ’Pariser-mysterier’, herr
Nemlich föreläser den för oss,» sade herr Beerbom, »den är
mycket vacker.»

»Den är mycket vacker,» bifogade klockarmor.

»Hänförande,» sade Munda — detta ord hade hon
också redan lärt sig af herr Nemlich, fastän det kan vara
en möjlighet, att hon varit i Treptow eller Neu-Brandenburg
på besök, ty där är allt hänförande, till och med en
begrafning, när den försiggått med många kransar och ett
högtidligt liktal, såsom: »Inträdd på kyrkogårdens stilla
rum ...»

»Jag känner ej den boken,» sade kyrkoherden och lade
den på bordet,

»Å, herr kyrkoherde,» inföll herr Nemlich med mycken
ifver, »ni måste läsa den, författaren öfverträffar till och
med den store Dumas, den ena spänningen följer på den
andra, läsaren hinner aldrig att tänka efter, och då jag hade
läst boken för första gången, ströfvade jag orolig omkring
i tre dagar på grund af den mänskliga naturens förfärande
uselhet, ty detta är temat.»

»Då läser jag den icke,» sade kyrkoherden något kallt,
»den mänskliga naturens eländighet behöfva vi icke
uppsöka i böcker.»

»Ja, men, herr kyrkoherde,» sade klockaren Beerbom,
som trodde, att han borde hjälpa herr Nemlich, »den är
mycket lärorik.»

»Min bäste Beerbom,» sade kyrkoherden och klappade
den gamle vänligt på axeln, »vid er ålder skada detta slags
böcker ej mera så synnerligen mycket, men för ungdomen
äro de farliga; jag skulle inte vilja sätta denna bok i
händerna på mina barn, om den har en sådan verkan, som
herr Nemlich säger. Men god kväll nu! Jag vill sluta
min vanliga promenadtur, vädret har nu blifvit bättre. God
kväll!»

Därmed gick han.

»Det tror jag rasande väl!» sade herr Nemlich, då
kyrkoherden gått, »att hans pojkar inte skola förstå något
däraf, det är mig ganska klart, ty med den metod, som han
använder, lära de sig ingenting annat än latin och grekiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reskonst/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free